Ogdoad
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ogdoad betyder ungefär "åttafaldighet". På det religiösa området, och inom religionsvetenskapliga beskrivningar av religioner och deras historia, kan ogdoaden syfta på framför allt två saker: Dels skapelsegudomarna i den egyptiska staden Hermopolis mytologi under antiken, och dels åtta urgudomar som förekommer i ett antal gnostiska riktningar under 100- och 200-talet.
Den hermopolitanska ogdoaden
Den egyptiska stad som på grekiska bar namnet Hermopolis var inte inflytelserik under Gamla riket, men växte i religiöst inflytande under Mellersta Riket och Nya riket. Skapelsemyten från staden beskriver åtta urgudomar, som sedan de frambringat sol- och skaparguden Atum blir passiva. Ett undantag från denna beskrivning är Amon, som växte i religiös (och politisk) betydelse under Nya Riket och Sentiden. Listan över ogdoadens åtta gudomar (fyra gudinnor och fyra gudar) varierar något över tid, men följande namn, som är organiserade i par, är vanligt förekommande:
Gnostiska ogdoader
Den exakta strukturen av den gnostiska ogdoaden, och dess exakta plats i respektive gnostisk riktnings världsbild varierade mellan dessa gnostiska riktningar.
I Valeninus system bestod ogdoaden av:
- Bythos (Djupet) och Sige (Tystnaden) eller Ennoia (Tanken)
- Nous (Medvetandet) och Aletheia (Sanningen)
- Logos (Ordet) och Zoe (Liv)
- Anthropos (Människan) och Ekklesia (Kyrkan)