Olaus Aurivillius
| Olaus Aurivillius | |
 Porträtt av Olaus Aurivillius målat 1661 av Johan Aureller den äldre. | |
| Född | 1603[1] |
|---|---|
| Död | 13 mars 1668[1] Gefle församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Präst |
| Barn | Petrus Aurivillius (f. 1637) Ericus Aurivillius (f. 1643) |
| Redigera Wikidata | |
Olaus Christophori Aurivillius, född 1603 i Vendels församling, död 13 mars 1668 i Gävle församling, var en svensk präst och riksdagsman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Aurivillius var son till bonden Christopher Olsson. Han blev 1622 student vid Uppsala universitet och avlade magisterexamen 1632. Han blev senare filosofie adjunkt och var den första vice pastorn i Uppsala församling 1629. Aurivillius blev 1636 kyrkoherde i Knutby församling och var respondens vid prästmötet 1639. Han var 1643 rektor vid Uppsala universitet och blev 20 januari 1646 kyrkoherde i Gävle församling, samt kontraktsprost. Han var conciontaro vid prästmötet 1648. Aurivillius var riksdagsman vid riksdagen 1640, riksdagen 1647, riksdagen 1654 och riksdagen 1664. Aurivillius avled 1668 i Gävle församling.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Aurivillius var gift med Barbara (Barbro) Cassiopaeus (1610–1679), dotter till kyrkoherden i Skepptuna församling. De fick tillsammans barnen professorn Petrus Aurivillius, kyrkoherden Olof Aurivillius i Älvkarleby församling, professorn Erik Aurivillius i Uppsala, kyrkoherden Johan Aurivillius i Harmångers församling, prosten Christopher Aurivillius i Alfta församling, en dotter som var gift med lektorn P. Blix i Gävle, Cecilia Aurivillius som var gift med lektorn A. Stjernman i Gävle och lektorn Schroderus, Barbara Aurivillius och Catharina Aurivillius som var gift med prosten Dan. Laur. Helsingius i Leksands församling.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1644 – Diss. de inartificiali dialecticae inventionis argumento, testimonio, Uppsala.[2]
- 1645 – Diss. Synod, in Art. VII Aug. Conf. de Ecclesia Christi militante, Uppsala.[2]
- Likpredikan öfver Borgmäst. Joh. Eskildsson.[2]
- 1657 – Eliae Himmelsfärd, såsom en afmålning af Guds barnas himmelsfärd, Stockholm.[2]
- Flera manuskript som uppräknas i Bibl. SvioGoth.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1842). Upsala ärkestifts herdaminne. Första delen. D. 1. Upsala 1842. Wahlström & Låstbom.: Wahlström & Låstbom. sid. 450-451. Libris 1799832