Oratorio del Santissimo Sacramento e Santa Caterina da Siena

Oratorio del Santissimo Sacramento e Santa Caterina da Siena
Kyrka
Oratorio del Santissimo Sacramento e Santa Caterina da Siena (nummer 448 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748. Nummer 447 anger San Nicola dei Prefetti och nummer 450 anger Santi Biagio e Cecilia dei Materassari.
Oratorio del Santissimo Sacramento e Santa Caterina da Siena (nummer 448 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748. Nummer 447 anger San Nicola dei Prefetti och nummer 450 anger Santi Biagio e Cecilia dei Materassari.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats dagens Via della Lupa 10–11
Invigd 1743
Dekonsekrerad/
Riven
 
 - Riven 1850-talet
Oratoriet var beläget vid Via della Lupa.
Oratoriet var beläget vid Via della Lupa.
Oratoriet var beläget vid Via della Lupa.

Oratorio del Santissimo Sacramento e Santa Caterina da Siena, även benämnt Santissimo Sacramento e Sacre Stigmate di Santa Caterina da Siena, var ett oratorium i Rom, helgat åt det allraheligaste Sakramentet och den heliga Katarina av Siena. Oratoriet var beläget vid Via della Lupa i Rione Campo Marzio.

Omkring år 1740 bildades i kyrkan San Nicola dei Prefetti sällskapet Compagnia della Madonna Santissima del Rosario e Sagre Stimate di Santa Caterina da Siena. Några år senare fick man tillåtelse att vid den närbelägna Via della Lupa uppföra ett eget oratorium, vilket konsekrerades år 1743.[1] Gatan är uppkallad efter Fontanella della Lupa, en liten fontän, vilken var belägen i hörnet av Via della Lupa och Via dei Prefetti.[2] Oratoriet revs kort efter år 1852 och ersattes med bostadshus.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Caiola 1997, s. 31.
  2. ^ Lombardi 1998, s. 162.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Borsi, Stefano (1993) (på italienska). Roma di Benedetto XIV: la pianta di Giovan Battista Nolli, 1748. Fonti e immagini – architettura e città, 3. Roma: Officina Edizioni. sid. 130. OCLC 246565716 
  • Caiola, Antonio Federico. ”San Nicola dei Prefetti” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (9): sid. 30–35. ISSN 1126-6546. 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. sid. 162. ISBN 88-7621-069-5 
  • Maroni Lumbroso, Matizia; Martini, Antonio (1963) (på italienska). Le confraternite romane nelle loro chiese. Roma: Fondazione Marco Besso. OCLC 2699367