Oskarshamns-Tidningen
| Oskarshamns-Tidningen | |
| Publikationstyp | Morgontidning |
|---|---|
| Grundad | 22 september 1880 |
| Huvudkontor | Kalmar |
| Chefredaktör | Anders Enström |
| Politisk beteckning | Moderat |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | Sex dagar i veckan |
| Upplaga | tillsammans med Barometern cirka 38 000 |
| Format | Tabloid |
| Huvudägare | Gota Media AB |
| Webbplats | www.barometern.se |
Oskarshamns-Tidningen (OT) är en svensk dagstidning, numera utgiven som en edition av Barometern.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tidningen startades den 22 september 1880. Den fullständiga titeln var i starten Oskarshamns-Tidningen / Nyhets- och allmänt Annonsblad för mellersta Kalmar län men från 1907 bara Oskarshamns-Tidningen.[1]
OT startades som endagarstidning 1880 och blev tvådagarstidning 1881. Den var sedan tredagarstidning och försökte under trettiotalet med fyradagarstidning men drabbades av ekonomiska svårigheter med en stagnerande upplaga och ökade kostnader under 1930-talets kris, vilket ledde till konkurs 1934. Tidningen återuppstod dock och blev sexdagarstidning efter kriget 1945. 19 mars 1963 blev den en edition till Barometern, den största tidningen i länet och landskapet. Det var då de båda bilagorna för Mönsterås och Hultfred försvann och istället blev lokalsidor i tidningen.
Ägare
[redigera | redigera wikitext]Tidningsägare från starten var Mauritz Linder som flyttade till Oskarshamn från Gotland 1880. Han startade tidningen efter att tidigare arbetat son typograf i Kalmar, därefter på DN och 1874-1880 på Gotland. Hans avsikt var att konkurrera med tidningen Oskarshamnsposten. Han hyrde lokaler vid Kungsgatan i Oskarshamn i det gamla apoteket. Efter bara två var man tvungen att hitta nya lokaler som hyrdes vid Lilla torg med fasaden mot Östra Torggatan. Tidningsverksamheten utökades med civiltryckeri och finare litografiskt tryck.
Linders barndomsvän och skolkamrat Filip Kreuger drev på Emsfors bruk också kuvert- och påsfabrik. De båda vännerna kom överens att flytta tillverkning av påsar och kuvert till tryckeriet i Oskarshamn. Då köpte tryckeriet en inte färdigbyggd byggnad vid Köpmangatan. 1887 stod anläggningen färdig med pås-och kuvertfabrik, tryckeri, kontor och tidningsredaktion och därtill en bokhandel med pappersförsäljning. Företaget utvecklades positivt och växte till 250 anställda och det var vid sekelskiftet 1900 det största företaget i staden.
Den 6 juli 1912 eldhärjades företaget varvid officinen förstördes och det mesta av företaget ödelades. Kuvertfabriken blev minst skadad eftersom den var under flytt till Trädgårdsgatan. Efter branden skedde en nystart i provisoriska lokaler på olika platser i staden. Tidningen kunde komma ut efter branden men fick några veckor tryckas av Eksjö Tidning. Mauritz Linder var ägare av Eksjö tidning. Tryckningen flyttade till tillfälliga lokaler i Oskarshamn, men bara till huset vid Trädgårdsgatan var färdigbyggt. De tillfälliga lösningarna och bara ett är efteråt 1913 sålde Mauritz Linder sitt Tryckeribolag till en ny ägare Sveriges Litografiska Tryckerier (S.L.T.) som låg i Norrköping. Tidningen med inventarier ingick inte i försäljningen utan tidningsbolaget ombildades av familjen Linder. Man hyrde lokaler av S.L.T. vid Trädgårdsgatan-Frejagatan och fortsatte utgivningen av tidningen.
Det blev däremot en ny tidningsägare under våren 1934 efter tidningens ekonomiska svårigheter. Familjen Linder lämnade företaget och de nya ägarnas förlag Nya AB Oskarshamns-Tidningen med John Engberg som verkställande direktör och överläkare Göran Holm som styrelseordförande. Bankdirektören Tor Björnberg var också medlem av styrelsen. Oskarshamnstidningen var vid övertagandet en väl inarbetad tidning med en upplaga över 10 000 exemplar. Under denna ledning förnyades tryckpressen 1939 men man tvingades bibehålla utgivning tre dagar i veckan till december 1945.[2]
1946 då Sven Sedvallson blev chefredaktör och ansvarig utgivare inleddes tiden med tidningens tredje ägare. Han blev snart aktieägare i tidningen och köpte läkaren Göran Holms aktiepost. Under 1950-talet förvärvade familjen Sedvallson fler aktier och blev majoritetsägare i tidningen. Tor Björnberg hade efterträtt Göran Holm som ordförande i styrelsen medan Sven Sedvallson innehade posten som verkställande direktör. Sevedsson drev en linje med teknisk utveckling och OT satsade på teleprinter, telefoto, klichemaskin och byggde mörkrum med fotoutrustning för att förbättra tidningens bilder. Men OT var en liten tidning och tiderna blev sämre med snabbare ökning av utgifter än av intäkter. 1961 rapporterade Sedvallson till tidningsstyrelsen om att läget för tidningen allvarligt. Sevedsson köpte fler aktier och hans avsikt var att avyttra tidningen till Barometern. Tidningen såldes sedan och sista numret trycktes i Oskarshamn den 16 mars 1963.[2] Sedvallson stannade som chefredaktör för tidningen till 1972[3] men avgick som ansvarig utgivare 1967[1] Sven Sedvallsons dotter Kerstin Sedvallson utbildade sig till journalist på Oskarshamns-Tidningen. Ägarhistorien från 1963 framgår av tidningen förlag, se avsnitt tryckning och förlag.
Redaktion och medarbetare, utgivningsdagar
[redigera | redigera wikitext]Redaktionsort för tidningen har hela tiden varit Oskarshamn. För perioden den 1 januari 1912 till 8 juli 1912 har tidningen förstörts i en brand och tidningens tryckta nummer från tiden har inte kunnat återfinnas och saknas därför i Kungliga Bibliotekets samlingar.[1]
Utgivningsbevis för tidningen utfärdades för boktryckaren Mauritz Linder[4] den 6 september 1880, som var dess redaktör till och med 30 mars 1895, och därefter redigerades tidningen av honom tillsammans med Johan August Gartz,[5] som i december 1893 inträdde som medarbetare i tidningens redaktion. Medarbetare var Johan Oskar Cederborg 1880–1886, Jacob Julius Jahn från 19 juli 1881 till 12 september 1882, Gustaf Gullberg från den 1 november 1883 till 30 september 1884, Karl Emil Lundegård[6] från augusti till november 1884. A. Th. Ström 1885–1886, Thure Nyberg från 1 januari 1886 till 1 juli samma år, Hugo Gumælius från juli 1886 till november 1893 och Herman Seldener från 4 oktober 1894 till 15 februari 1897.[1] Mauritz Linder stannade som redaktör och ansvarig utgivare på tidningen i över 50 år. Han avlöstes först 1932 av Arvid Bjerkling. Nästa långvarige redaktör blev Sven Sedvallson som stannade på posten från 1946 till 1972 men då hade tidningen upphört som självständig tidning och blivit en edition av Barometern i Kalmar. Under tiden som edition har inte alltid angivets vem som redigerat tidningen men i de flesta fall kan man anta att ansvarig utgivare har sammanfallit med sysslan som redaktör.
Tidningen kom ut två dagar i veckan onsdagar och lördagar från 1880 till 27 oktober 1883 sedan tre dagar i veckan tisdag, torsdag och lördag från den 30 oktober 1883 till 1886. Tidningen gavs ut två dagar i veckan 1887 till 1909 först tisdagar och fredagar sedan onsdagar och lördagar. Efter att ha anskaffat en ny press kom tidningen från 2 januari 1910 till 17 september 1912 åter tre dagar med utgivningsdagar måndag, torsdag och lördag. Utgivning tre dagar fortsatte sedan på måndagar, onsdagar och fredagar till 1930. 1931-1932 försökte tidningen med utgivning fyra dagar i veckan måndag, onsdag, fredag och lördag. Men tidningen tvingades återgå till tre dagar år 1933 till slutet av 1944. Orsaken var ekonomiska svårigheter. Från december 1944 blev tidningen daglig sexdagarstidning, vilket den fortsatt är. [2] Att ge ut tidningen fler dagar krävde möjlighet att trycka tidningen enklare och snabbare med hållbara kostnader, så den nya tryckpressen 1909 var en förutsättning för tredagarsutgivningen. Efter anskaffande av ny tryckpress 1939 dröjde det ändå till 1944 innan tidningen gick över till sexdagarstidning, men det var nog mera dikterat av ekonomiska orsaker än tekniska problem med tryckningen. Utgivningen av tidningen med fler sidor i fyrfärgstryck och möjligheten till fler bilagor hänger samman med att Barometern tog över tryckningen på ett moderna tryckeri.
Bilagor
[redigera | redigera wikitext]En del av tidningens bilagor har varit för att utvidga läsekretsen och sprida tidningen till närliggande orter. Den första av dessa bilagor riktades mot Mönsterås. Illustrerad Familjetidning var en bilaga för förströelseläsning som gav ut tillsammans med andra utgivare.
Oskarshamns-Tidningen åtföljdes i varje lördagsnummer 1880 till 5 november 1881 och därefter varje nummer av ett bihang kallat Oskarshamns-Tidningens Mönsterås-Afdelning den 22 september 1880 till 27 november 1880. Bilagan hette Mönsterås Tidningen[7] från 4 december 1880 till 31 december 1883. Bilagan hade 2 sidor i folioformat med 4 spalter på formatet 43 x 26 cm eller 6 spalter på formatet 57,7 x 39 cm, som från 17 december 1881 erhöll titeltillägget: Nyhets- och Annonsblad för Mönsterås och omnejd. Från den 3 januari 1884 hade fjärde sidan av Oskarshamns-Tidningen denna titel. Tidningen åtföljdes av veckobilagan Illustrerad Familjetidning[8] från den 9 augusti 1890 till mars 1891. Ett illustrerat Extra-nummer till Oskarshamns Tidningen gavs ut med anledning av Oskarshamns stads 25-årsjubileum den 1 maj 1881.[9]
Den så kallade A upplagan av Oskarshamns-tidningen innehöll Hultfredstidningen åren 1947-1963, medan AB upplagan av Oskarshamns-tidningen innehöll Mönsteråstidningen 1947-1963. Under senare år har de periodiska bilagor har varit många. Inriktningen har skiftat mot ämnesinriktade bilagor. Tidningen har på senare år haft TV bilagor, Kultur och Nöjesbilagor, bilagor om Affärsliv, Fonder och Ekonomi. Två andra bilagor var Bonus Weekend och bilagan Åxå med blandat innehåll.[1]
Tryckning och förlag, format och typsnitt, sidantal, pris och färgtryck
[redigera | redigera wikitext]Tidningens första tryckpress drevs för handkraft. Den mänskliga dragkraften ersattes aven fotogenmotor som fick namnet ”Stina”, Det var en fotogenmotor i större format, med svänghjul som måste startas av en människa med handkraft. Stina ersattes vid elektrifieringen. 1909 fick tidningen en flattrycks rotationspress som fungerade till 1939 då en steortypirotationspress med kapacitet för 20 sidor ersatte. Den ökade sidkapaciteten kom till användning under andra världskriget då mängden nyheter ökade liksom intresset för nyheter. Sätteriet förstärktes med två sättmaskiner av typen Intertype. Det fanns sedan tidigare en Linotype maskin på sätteriet.
Förlaget Oskarshamns Tryckeri-Aktiebolag ägde vid starten 1880 Oskarshamns-Tidningen. Det var Mauritz Linder som var ägare till boktryckeriet. Bolagsordningen fastställdes av kunglig majestät den 6 augusti 1880. Förlaget, alltså utgivaren av tidningen hette Aktiebolaget Oskarshamnstidningen i Oskarshamn till 1934 då företaget gick i konkurs. Driften övertogs av en konkursförvaltare. Från den 12 april 1934 hette det nya förlaget Nya AB Oskarshamnstidningen. Förlaget bytte namn till AB Oskarshamnstidningen den 1 januari 1956. (datum för namnbytet är osäkert). Den 18 mars 1963 tog Tidningen Barometerns AB i Kalmar över efter att Barometern övertagit ägandet av Oskarshamns-tidningen cirka sex månader tidigare. Från 1 oktober 1992 blev förlagets namn Barometern-OT Aktiebolag och 2003 tog Gota Media aktiebolag i Kalmar över ägandet.
| Period | Tryckeri efter 1900 | Ort |
| 1900-01-03--1912-07-08 | Oskarshamstidningen tryckeri | Oskarshamn |
| 1912-07-09--1912-09-17 | Eksjö-tidningens tryckeri | Eksjö |
| 1912-09-18--1963-03-17 | Oskarshamstidningen tryckeri | Oskarshamn |
| 1963-03-18--1963-09-18 | Tidningen Barometerns tryckeri AB | Kalmar |
| Tryckeri inte angivit i tidningen men troligen samma tryckeri som Barometern | ||
| 1995-01-01--1997-12-31 | Barometern-OT aktiebolag | Kalmar |
| 1998-01-02--2002-04-17 | Sydostpress aktiebolag | Kalmar |
| 2002-04-18--2024-06-30 | Sydostpressarna aktiebolag | Karlskrona |
| 2024-07-01.. | Tryckeri Gota Media | Karlskrona |
| Källa: Nya Lundstedt not 1, för uppgifter om tryckeri tiden före 1900 se Sveriges periodiska litteratur Del: 3 Post: 1088 i not 2 | ||
Tidningen trycktes i Oskarshamns-Tidningens boktryckeri med antikva som typsnitt senare även frakturstil. Den hade 4 sidor under ända till 1916 i folioformat med 7 spalter, satsbredd 54 -63 x 45,7 cm omväxlande med 6 spalter 54 x 39 cm från 1880, 8 spalter på satsbredd 75,5 x 52 cm från 1897 och 9 spalter 76,5 x 58,5 cm från 1891, dvs allt större format. Priset var 4,80 kronor 1881 och 5 kr. från 1882.[8] Tidningen trycktes bara med trycksvärta till 1947. Mellan 1948 och 1963 med svart + 1 färg och från 18 mars 1963 då Barometern tog över med fyrfärg.
Sidantalet i tidningen var till 1916 4 sidor. 1930 var det 8 - 12 sidor och 1965 16 till 22 sidor. 1980 hade tidningen 28 till 36 sidor och 1990 32 till 48 sidor. 2009 nåddes maxantalet 72 till 90 sidor. Antalet sidor minskade sedan kraftigt och var 2018 32 till 64 och 2021 32 till 56 sidor. Satsytan var mycket stor till 1916 men minskade sedan till 52x37 cm 1963, 2001 blev tidningen en tabloid.
Priset för tidningen var 2 kronor 1900 och blev 10 kr under inflationen efter första världskriget. Det var relativt stabilt och var 20 kronor 1949, nådde 56 kronor 1960, 105 kronor 1967 och 1983 nådde priset 535 kronor. 1992 var det för första gången över 1000 kronor 1140 kronor. 2008 kostade prenumeration 2040 kronor 3588 kronor 2022 och nästan 50% dyrare 5268 kr 2025. De sista priserna gäller inklusive allt digitalt material.
Upplagan var runt 10 000 1904 och höll sig runt detta till 1927, men upplagan minskade sedan med ungefär 1000 exemplar. Upplagan ökade efter konkursen 1934 till 12 500 1943. Tidningen upplaga var sedan stabil runt 12000 exemplar till 1960-talets slut och 1971 var den 13 300. 1978 var upplagan som störst 14 900 exemplar, Från 1990 räknas upplagan samman med Barometerns och var då över 50 000. Sedan dess har upplagan minskat till cirka 38 000 exemplar året 2021. Annonsomfattning har 2015 till 2020 varit 30 till 40% av tidningens innehåll.[1]
Ansvarig utgivare och redaktion
[redigera | redigera wikitext]Redaktionen för tidningen har legat i Oskarshamn. Tidningens politiska tendens har varit moderat hela utgivningstiden.
| Period | Ansvarig utgivare, titel | Period | Redaktör (urval) |
| 1880-09-06--1933-05-11 | Linder, Mauritz, boktyckaren | 1880-09-06--1933-05-11 | Linder, Mauritz, tidvis med medredaktörer |
| 1933-05-12 /1933-01-02?--1934-02-16 | Linder, John Mauritz, direktör | 1932-05-11--1941-05-30 | Bjerking, Arvid |
| 1934-02-17--1941-11-28 | Holm, Arvid Göran, lasarettsläkaren | ||
| 1941-12-01--1946-01-31 | Erlandsson, Gunnar | 1941-12-01--1946-01-31 | Erlandsson, Gunnar |
| 1946-02-01--1946-03-14 | Sjösten, Herbert | 1946-02-01--1946-03-14 | Sjösten, Herbert |
| 1946-03-15--1963-03-16 | Sedvallson, Sven | 1946-03-15--1967-12-30 | Sedvallson, Sven |
| 1963-03-18--1972-06-17 | Forsberg, Tage | 1972-06-02--1972-06-20 | Erlandsson, Magnus |
| 1972-06-19--1984-11-30 | Westin, Olof | uppgifter om redaktör saknas 1968-1972-06-02 och 1972-o6-20 till 1984 och 1984-1991
uppgift bara angiven1984-11-01 då var Olof Westin redaktör 1991-12-16--1991-12-31 Häggström, Matti | |
| 1984-12-01--1991-12-31 | Häggström, Matti | ||
| 1992-01-02--1997-06-01 | Wendelberg, Anders | 1992-01-02--1997-05-31 | Wendelberg, Anders (Holmerin, Lennart vik 1995-01-01--1995-08-14 |
| 1997-07-14--2000-05-04 | Holmerin, Lennart med t f vikarier | 1997-06-01--2000-05-04 | Holmerin, Lennart |
| 2000-05-05--2008-05-24 | Andreasson, Gunilla | 2000-05-05--2008-05-24 | Andreasson, Gunilla |
| 2008-05-26--2013-08-19 | Sax, Gunilla | 2008-05-26--2013-08-19 | Sax, Gunilla |
| 2013-08-20--2025-06-11 | Enström, Anders med t f vikarier | 2013-08-20--2025-06-11 | Enström, Anders |
| 2025-06-12-- | Jakobsson, Per | 2025-06-12-- | Jakobsson, Per |
| Källa: Nya Lundstedt not 1 för tiden före 1900 se Sveriges periodiska litteratur Del: 3 Post: 1088 i not 4. | |||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”Nya Lundstedt / Oskarshamns-Tidningen”. Kungliga biblioteket / Nya Lundstedt. http://tidning.kb.se/nld/nld/tidning_all?tidnId=422. Läst 18 mars 2022.
- ^ [a b c] ”De första tidningarna”. oskarshamnsgrafiska.se. https://oskarshamnsgrafiska.se/oskar/historik/de-forsta-tidningarna.html. Läst 11 oktober 2025.
- ^ ”Sveriges statskalender / 1972”. runeberg.org. sid. 1090. https://runeberg.org/statskal/1972/1090.html. Läst 12 oktober 2025.
- ^ Albin Hildebrand. ”131 (Svenskt porträttgalleri / XVI. Tidningsmän (biografier af Bernhard Lundstedt))”. runeberg.org. https://runeberg.org/spg/16/0139.html. Läst 10 oktober 2025.
- ^ Albin Hildebrand. ”65 (Svenskt porträttgalleri / XVI. Tidningsmän (biografier af Bernhard Lundstedt))”. runeberg.org. https://runeberg.org/spg/16/0073.html. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ”Erik E W Lundegård - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9801. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ”Sveriges periodiska litteratur. Band 3. Post 1006.”. www.kb.se. http://www.kb.se/sverigesperiodiskalitteratur/3/3_1006.htm. Läst 18 mars 2022.
- ^ [a b] ”Sveriges periodiska litteratur. Band 3. Post 941.”. www.kb.se. http://www.kb.se/sverigesperiodiskalitteratur/3/3_941.htm. Läst 18 mars 2022.
- ^ ”Sveriges periodiska litteratur. Band 3. Post 1088.”. www.kb.se. http://www.kb.se/sverigesperiodiskalitteratur/3/3_1088.htm. Läst 18 mars 2022.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ottosson, Kenneth : Oskarshamns-tidningen 1880-2005 : [OT 125 år]. 2004
- Oskarshamns-tidningen : 1880-1980 : minnesalbum från 100-årsjubileet. 1981.
- Fredrik Eriksson: En på svensk tradition byggande reform : rösträttsfrågan i Oskarshamns-tidningen 1906-1907 2006. Ingår i: Blad till Bladh : en vänbok till Christine våren 2006. - 2006.
- Fredrik Eriksson: Från tullstrid till baltutlämning : ideologi, representation och konservatism i Oskarshamns-Tidningen 1888-1945. Växjö 2006
- Jubileumsnr av tidningen 1930-09-19
- Jubileumsnr av tidningen 1950-10-19
- Jubileumsnr av tidningen 1955-10-15
- Jubileumsnr av tidningen 1960-05-21
- Jubileumsnr av tidningen 1970-09-30