Abonnentväxel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från PBX)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”PBX” leder hit. För sprängämnet, se Polymer-bonded explosive.
En PBX för ca 1200 användare

Abonnentväxel eller PBX (private branch exchange) är en icke-publik telefonväxel, till exempel inom ett företag. För att kunna ringa externa/publika telefonsamtal brukar man använda ISDN. För kommunikation mellan PBX:er på skilda orter så brukar man använda ISDN, DPNSS APNSS, eller QSIG.

Abonnentväxlar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Televerket hade monopol på abonnentväxlar fram till slutet av 1980-talet. Abonnenterna hyrde växlarna och det kunde vara frågan om mycket stora investeringar för företag och myndigheter. En stor företagsväxel kunde kosta 5 miljoner kronor (SEK). De tidigare stora elektromekaniska växlarna avvecklades under 1980- och 90-talen och ersattes av programminnesstyrda växlar som då kallades "elektroniska växlar". ASD 551 var en av de första sådana växlarna. Därefter kom de helt elektroniska växlarna. A345 (även kallad "Kanada-växeln", var den första växel i Televerkets nät som inte var svenskkonstruerad, utan inköpt från kanadensiska Northern Telecom och anpassad för svenska förhållanden.) Omkring 1984 lanserades A335, som utvecklats gemensamt av Ericsson och Televerket i bolaget ELLEMTEL. A335 var uppbyggd av segment, så kallade LIM, och kunde byggas ut till ett stort antal anknytningar. A335 fick senare beteckningen MD110 och blev en mycket stor exportframgång för Ericsson. Växeln MD110 blev en av de volymmässigt största abonnentväxlarna i världen. I början av 1990-talet exporterade Ericsson MD110-växlar för 3-4 miljarder per år.

Televerkets abonnentväxlar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Så länge det svenska telemonopolet existerade, tillhandahöll det svenska Televerket abonnentväxlar för företag och myndigheter. Televerkets ambitioner, att leverera tekniskt avancerade och kundanpassade växlar, var höga. Utvecklingen av en ny telefonväxel föregicks av utförliga undersökningar och fältprov vad gäller funktion och användning. Det tekniska arbetet bakom utvecklingen av nya växlar var omfattande och kostnadskrävande på den elektromekaniska tiden, vilket ledde till höga abonnentavgifter - och i viss mån kritik mot Televerkets monopolställning. Men om man ser till funktion och driftsäkerhet var avgiftsnivåerna högst motiverade.

Här följer en översikt över några av de vanligaste telefonväxlarna i Televerkets utbud för växlar för automattrafik (AT).

Manuella växlar[redigera | redigera wikitext]

  • Televerkets proppväxel 20-nummers
    AP 10, AP 20
  • 10-nummers- och 20-nummers proppväxlar, 00-27110, 00-27120
Televerkets manuella växel AK160

Automatiska växlar[redigera | redigera wikitext]

  • TV35
    Växelbord TV35
    OS54
  • OS45, OS54
  • A 319
  • TV52, AVX 20, AVX 40, AVX 90
  • A333
    Förmedlingsapparat A333 (även A344)
  • A344
  • A350
  • A353
  • A323
  • ASD 551
  • A 305, Pulsar 7
  • Tellus 15
  • A 415, Midi/Maxi
  • Telefonistapparat A325 (föregångare till Titan 100)
    A 325, Titan 100
  • A 345
  • A 335

Se även[redigera | redigera wikitext]