Pacinis kroppar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Pacinis kroppar (även kallade Vater-Pacinis (känsel)kroppar[1][2]) är en typ av afferenta (sensoriska) nervändslut uppkallad efter de två anatomiprofessorerna Abraham Vater och Filippo Pacini. Till strukturen är de lökformade och i jämförelse med andra nervändslut stora (0,5-2 mm i diameter). De är lokaliserade till underhuden där de registrerar mekanisk stimulering i form av vibrationer och förmedlar den med nervimpulser till centrala nervsystemet.[2] Runt pacinis kroppars axon sitter flera lager av lameller vilka möjliggör axonets snabba adaption, som innebär att endast två nervimpulser sänds iväg vid en hudintryckning: en i samband med intryckningen och en när trycket mot känselkroppen upphör.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Känselsinne. Smärta, tryck, beröring, kyla och värme. Sidolinjeorgan - Info om djur”. www.djur.cob.lu.se. http://www.djur.cob.lu.se/svar/Kanselsinne.html. Läst 16 april 2016. 
  2. ^ [a b] ”Huden - innervation”. www.neuro.ki.se. http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/hud17.html. Läst 16 april 2016.