Palanderska gården, Tammerfors
| Palanderska gården | |
| Ursprungligen affärs- och bostadshus. Senare affärs- och kontorshus. | |
 Palanderksa gården från torget
| |
| Land | Finland |
|---|---|
| Ort | Tammerfors |
| Adress | Centraltorget 7 |
| Arkitekt | Birger Federly och Viktor Heikkilä |
| Entreprenör | Jonas Andersson |
| Byggherre | Karl Verner Palander |
| Ägare | Kiinteistö Oy Tampereen Keskustori 7 |
| Byggstart | 1897 |
| Färdigställande | 1901 och västsidan 1905 |
| Arkitektonisk stil | Jugend |
| Våningar | 6 |
Palanderiska gården ligger mot söder vid Tammerfors Centraltorg, som präglas av hus i jugendstil[1]. Den sex våningar höga byggnaden inrymmer flera butiker och kontor. De tre översta våningarna i byggnaden är till största delen privata bostäder. På översta våningen vättande mot torget torget fanns en atelé som är en av husets mest kända delar. Flera inhemska och utländska konstnärer har verkat där, de mest kända är Hugo Simberg och Kimmo Kaivanto.[2][3][4] Staden Tammerfors förestod länge ateljén[5].
Historia[redigera | redigera wikitext]
År 1897 köpte Tammerfors stads stadsfiskal och vice häradhövdingen Karl Verner Palander tomten Salutorget 7. Planen var att bygga ett jugendhus. Han anställde Birger Federley som projektarkitekt och Jonas Andersson som byggledare.[3] Den östra delen av huset stod färdig 1901. Inspirerad av världsutställningen i Paris 1900 ville Palander ändra ritningarna och han beställde nya ritningar för den ännu ofullbordade västra sidan av Henrik Viktor (Vihtori) Heikkilä. Federley blev missnöjd och lämnade in en stämningsansökan för icke auktoriserad ändringar av ritningarna.[6] Den västra delen längs Aleksis Kivis gata stod färdig fyra år senare.[3][1][7]
Palander bodde själv i huset fram till sin död år1922. Då övertogs gården av Finlands Banks. I samband med köpet ändrades huset för kontorsbruk. Dessutom förnyades huvuddörren i 1920-talsstil.[8] Länge låg bankens kontor på bottenvåningen. Byggnaden kallades även Finlands banks hus. Idag äger Finlands Bank inte längre gården varför det gamla namnet Palanderska gården började användas på nytt efter renoveringen i början av 2000-talet.[3]
Enligt detaljplanen från 1938 skulle huset rivas. Planerna förverkligades dock inte när andra världskriget bröt ut. Byggnaden skyddades av en ny detaljplan från 1996.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”omasaari.fi”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304212553/http://omasaari.fi/historia/. Läst 23 oktober 2022.
- ^ Nikula, Joel. ”Kulttuurihistoriallisesti arvokkaan korjauskohteen dokumentointi” (på finska) (
PDF). Tampereen ammattikorkeakoulu. https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/46900/Joel_Nikula.pdf?sequence=1.
- ^ [a b c d] ”Palanderin talo” (på finska). matkailu-opas.com. https://matkailu-opas.com/palanderin-talo.html.
- ^ ”Palanderin talo” (på finska). Tampere - kulttuuripalvelut. Arkiverad från originalet den 25 juli 2013. http://archive.is/2013.07.25-002243/http://www.tampere.fi/kulttuuripalvelut/kulttuurienvalinen/residenssitoiminta/palanderintalo.html.
- ^ Niemelä, Jari (2008). Tamperelaisen Tiedon Portaat. Tampereen asiat aasta yyhyn. Tampere: Tampere-Seura. ISBN 978-952-5558-05-0
- ^ ”Koskivoimaa -Birger Federley (1874-1935)”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303202628/http://www15.uta.fi/koskivoimaa/henkilot/federley.htm. Läst 23 oktober 2022.
- ^ ”Palanderin talo - Ehkäpä Tampereen komein jugendtalo?”. https://enerzia.fi/jugendrakennukset-keskustorin-ymparistossa/. Läst 23-1+2022.
- ^ ”Koskivoimaa - Tampereen Keskustorin rakennuskannan muutokset 1918-1940”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303202812/http://www15.uta.fi/koskivoimaa/kaupunki/1918-40/kestorrak.htm. Läst 23 oktober 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Palanderska gården.- Bilder på Palanderska gården: Finna.fi
