Pamflett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En pamflettist delar ut pamfletter

Pamflett (från engelskans pamphlet, som betyder "broschyr" eller "litet häfte", har samma betydelse som medelengelskans pamf(i)let, troligen taget från en under medeltiden populär komedi, Pamphilus, seu de Amore)[1] är en liten skrift eller broschyr. I Sverige avses främst en smädeskrift som innehåller hätska eller ärekränkande personliga angrepp.[2] Pamfletter är ofta en liten stridsskrift i ett aktuellt ämne och kan ofta karaktäriseras som en nidskrift.[1] Den ämnar i regel att föra någon politisk linje i en specifik fråga (till exempel djurrättsfrågor, rasism, och övrig opinionsbildning).

Historia[redigera | redigera wikitext]

I samband med att tryckpressen uppfanns så möjliggjorde detta en större spridning av text, mindre blad eller häften kallades då pamfletter. Användandet av pamfletter under denna tid skedde främst i England, Frankrike, och Tyskland.[3] Den första gången pamfletten fick en stor betydelse var under reformationen, där främst Luthers egna pamfletter spreds.[1]

Kända upplysningsfilosofer så som Voltaire, Diderot, och Rousseau använde sig av pamfletter för att sprida sina idéer. Även under den franska revolutionen kom pamfletter att spela en stor roll när olika politiska grupperingar kom att använda det i sitt arbete med att sprida sitt budskap.[3]

Från 1900-talet och framåt har pamfletterna fortsatt spela en politisk roll dock har pamfletten på senare tid fått ett utökat användningsområde. Pamfletten har delvis förlorat sin roll som enbart politiskt redskap och kommit till att användas i allmänt informationssyfte hos företag, myndigheter, och organisationer.[3]

Svenska pamfletter under frihetstiden[redigera | redigera wikitext]

Under frihetstiden började kritiken mot kyrkan att växa bland folket. Politiska pamfletter blev då en naturlig den i propagandan mot religionen. Pamfletterna blev även att sätt att bilda opinion mot dåtidens politiker, om än i försiktig utsträckning. En bidragande faktor till pamfletternas stora användning i samhällsdebatten låg i att det rådande samhällsstyret med två partier, hattarna och mössorna, tillät en större nivå av öppen debatt och yttrandefrihet än tidigare.

Frihetstidens liberala tryckfrihetslagar bidrog till en allt mer öppen samhällsdebatt, därmed så föll det naturligt att pamfletter fick en stor användning när budskap skulle spridas.[4] Tiden innan Gustav III:s statskupp hade de politiska mediala striderna blivit allt mer skoningslösa och pamfletterna blev av allt mer aggressiv karaktär i sitt språkbruk. När sedan Gustav III tog makten försvann behovet av medial opinionsbildning på grund av Gustav III:s envälde. Dessutom innebar Gustav III:s tid vid makten att en mer auktoritär pressideologi tog form.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Pamflett i Nationalencyklopedin
  2. ^ Pamflett i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
  3. ^ [a b c] Pamphlet i Encyclopædia Britannica
  4. ^ Holmberg, Claes-Göran, En svensk presshistoria, Kap. 2, Stockholm, 1983: Norstedts Tryckeri
  5. ^ Holmberg, Claes-Göran, En svensk presshistoria, s. 30