Pearl-index

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pearl Index är ett statistiskt mått för att uppskatta olika preventivmedels effektivitet[1]. Metoden har fått sitt namn efter Raymond Pearl som introducerade den 1933 och den har varit populär i över 70 år, till stor del på grund av att det är lätt att räkna ut.

Pearl Index = antalet graviditeter som inträffar under ett år hos 100 kvinnor som använder metoden. Om till exempel 6 kvinnor av 100 blir gravida under året motsvarar detta ett Pearl Index (PI) på 6. Pearl Index inkluderar vanligen både metod- och användarfelen och är alltså ett mått för typisk användning[1]. Metodfel kan t ex innebära att kondomen spricker och användarfel kan t ex innebära att man glömmer använda kondom.

Man kan dock redovisa två olika siffror:

  • Ett index för typisk användning där man tar hänsyn till att användningen inte sker på ett optimalt sätt, t ex att man glömmer att ta ett p-piller.
  • Ett index för perfekt användning där man utgår från att metoden användes på ett optimalt sätt (helt korrekt, hela tiden).

Som exempel kan nämnas att Pearl-index för kondomanvändning är 15 vid typisk användning (motsvarande 15 graviditeter) och 2 vid perfekt användning (2 graviditeter). [2]

Med hjälp av Pearl Index skapas även ett säkerhetsmått för preventivmetoden vilket är ett annat sätt att uttrycka hur säker preventivmetoden är. Säkerhetsmåttet är ett resultat av att Pearl Index subtraheras från 100%. Motsvarande säkerhetsmått för kondom blir då alltså 85%-98%.

Pearl Index för populära preventivmetoder[redigera | redigera wikitext]

Kombinerade hormonella preventivmedel (p-piller, p-ring, p-plåster): 0,5–1,5[3][1]
Gestagen-tabletter i mellandos: 0,5–1,5 [1]
Gestagen-tabletter i lågdos (minipiller): 2–6 [1]
Gestagen-injektion i högdos (p-sprutan): 0,1–0,5 [1]
Hormonläkemedel i form av hud-implantat (p-stavar): 0,1–1,0 [1]
Kopparspiral (kopparyta > 250 mm2): 0,7–1,0 [1]
Hormonspiral: 0,2–0,6 [1]
Kondom: 3-14 [1]
Pessar: 6–20 [1]
Naturlig familjeplanering (”säkra perioder”): 2–20 [1]
Laktationsamenorré (Helamning): 0,8-1,2 [1]
Sterilisering (kvinna/man): 0,1–0,5 [1]

På senare år har hormonfria preventivmetoder såsom temperaturbaserade p-datorer och urinbaserade p-datorer dykt upp på marknaden. Studier på effektiviteten av dessa är begränsade och hormonfria metoder behöver dessutom inte utvärderas på samma sätt som preventivmedel som klassificeras som läkemedel. Dessa är därför inte inkluderade i listan ovan.

Kritik mot metoden[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla mått på effektivitet hos preventivmedel baserar sig beräkningarna bakom Pearl Index på observationer gjorda på populationer och individuella variationer förekommer. Såsom i alla statistiska sammanhang får man olika värden beroende på vilken population man observerar. Faktorer som kultur, demografi och instruktionstekniken för att lära ut metoden signifikant påverkar det beräknade naturligtvis värdet. [4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Gynekologi (1. uppl). Studentlitteratur. 2010. ISBN 9789144047935. OCLC 559795881. https://www.worldcat.org/oclc/559795881 
  2. ^ Trussell J, Warner DL, Hatcher R. Condom performance during vaginal intercourse: comparison of Trojan-Enz and Tactylon condoms. Contraception 1992;45:11–9.
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110217005652/http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/Sjukdom-och-behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Preventivmetoder-for-att-undvika-graviditet-antikonception-/. Läst 2 november 2011. 
  4. ^ Trussell J (3 oktober 1991). ”Methodological pitfalls in the analysis of contraceptive failure”. Statistics in medicine "10": ss. 201–220. doi:10.1002/sim.4780100206. PMID 2052800.