Per Pettersson (politiker)

Från Wikipedia
Per Pettersson
Född3 oktober 1822[1][2]
Leksands församling[1][2], Sverige
Död23 januari 1892[1] (69 år)
Rättviks församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPolitiker[1], kontraktsprost[1]
Befattning
Kyrkoherde, Gustafs församling (1866–1875)[2]
Kyrkoherde, Rättviks församling (1875–)[2]
Kontraktsprost, Rättviks kontrakt (1878–)[2]
Förstakammarledamot, Dalarnas läns valkrets (1884–1888)[3][1]
Politiskt parti
Inget[1]
Redigera Wikidata

Per Pettersson, född 3 oktober 1822 i Leksands församling, död 23 januari 1892 i Rättviks församling, var en svensk präst och riksdagsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Per Pettersson föddes 1822 i Leksands församling. Han var son till bonden och skräddaren Per Persson och Brita Ersdotter. Pettersson studerade för sin farfar som hade varit soldat i Gustaf III:s och Gustaf IV:s tid. Han blev 1843 student vid Uppsala universitet och prästvigdes 1845. Pettersson blev 1845 pastorsadjunkt i Bjursås församling och senare i Fellingsbro församling, Romfartuna församling och Norbergska skolan i Hubbo. Blev sedan föreståndare för stiftets folkskollärarseminarium i Västerås 1856. Var från hösten 1859 till våren 1867 fångpredikant vid cellfängelset. Under tiden där var han sommaren 1861 vikarierande pastor i Kolbäcks församling och orator vid prästmötet 1862. Pettersson var från 1863 till 1866 regementspastor vid Västmanlands regemente och blev 1866 kyrkoherde i Gustafs församling. Han blev 1874 kyrkoherde i Rättviks församling, tillträdde 1875 och blev 1878 kontraktsprost i Rättviks kontrakt. År 1878 var han suppleant vid stiftets kyrkomöte.[4]

Han var ledamot av första kammaren 1884-1888, invald i Kopparbergs läns valkrets.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Pettersson gifte sig 1856 med Aurora Juliana Eriksson (född 1828). Hon var dotter till kyrkoherden A. Eriksson i Kila församling. De fick tillsammans barnen Anna Katarina Pettersson (född 1862), Kristian Gabriel (född 1864), Berta Aurora Pettersson (född 1865), Beata Maria Gustava Pettersson (1868–1947), Per Teodor Petersson (1871-1894) och tre barn som avled i ung ålder.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Predikningar öfwer evangelierna på kyrkoårets sön- och högtidsdagar af A. F. Souchon, predikant wid Franz Louisenstadt-kyrkan i Berlin, del 1, 1852.[5]
  • Predikningar öfwer evangelierna på kyrkoårets sön- och högtidsdagar af A. F. Souchon, predikant wid Franz Louisenstadt-kyrkan i Berlin, del 2, 1853.[6]
  • Döpelsen, af F. C. Capff, 1852.[4]
  • Fyrstämmigt och förenkladt psalmodikon, Örebro 1856.[7]
  • Förenkladt psalmodikon, både en- och fler-stämmigt, samt psalmodikon-psalmbok.[4]
  • Konfirmationsbok, den Wurtembergska.[4]
  • Koralpsalmbok i 4upplagor, de sista äfven med s. k. rytmiska koraler, sistnämda1875.[4]
  • Den Rudenschöld-Kyhlbergska skolplanen, 1862.[4]
  • Om predikoembetet, oration vid prestmötet 1862.[4]
  • Kristendom och läseri, några ord af en Guds rikes vän, 1868.[4]
  • Läseriet, dess egendomligheter, orsaker och verkningar samt huru det bör bemötas, 1870.[4]
  • Luthersk kyrkotidning 1872—1874.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 88, Pettersson i Rättvik, Per, läst: 27 mars 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Per Adolf Ljungberg, Vesterås stifts herdaminne : Ny följd 1800–1880, vol. 2, 1881, s. 64-67, Per Pettersson, läst: 21 maj 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 2, Personregister, 1899, s. 381, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Ljungberg, Per Adolf (1881). Vesterås stifts herdaminne: ny följd 1800-1880. 2 Dalarne. Örebro: Allehandas förlag. sid. 64-67. Libris 1802340 
  5. ^ Souchon, Adolf Friedrich; Pettersson Per (1852). Predikningar öfwer evangelierna på kyrkoårets sön- och högtidsdagar af A. F. Souchon, predikant wid Franz Louisenstadt-kyrkan i Berlin. På swenska beabetade af P. Petterson, pastors-adjunkt i Bjursås af Westerås stift. Förra delen.. Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1852.. Libris p24ztdmhmdbvzcmd 
  6. ^ Souchon, Adolf Friedrich; Pettersson Per (1853). Predikningar öfwer evangelierna på kyrkoårets sön- och högtidsdagar af A. F. Souchon, predikant wid Franz Louisenstadt-kyrkan i Berlin. På swenska beabetade af P. Petterson, pastors-adjunkt i Bjursås af Westerås stift. Sednare delen.. Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1853.. Libris 7lnhhfvq563xk298 
  7. ^ Pettersson P., red (1856). Fyrstämmigt och förenkladt psalmodikon: melodierna till den allmänna swenska psalmboken och messan samt några chor- och skolsånger, fyrstämmigt (några äfwen trestämmigt) tecknade i förenklad zifferskrift, jemte anwisning för melodiernas anwändande till gamla psalmboken af år 1695.... Örebro: N.M. Lindhs boktryckeri. Libris 2099101