Peter Esaiasson
Lars Peter Eugen Esaiasson, född 9 juli 1957 i Skara,[1] är en svensk statsvetare.[2]
Peter Esaiasson disputerade 1990 och är sedan 1999 professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har ofta kommenterat inrikespolitiska skeenden i nyhetsartiklar.[2][3][4] Han har även uppmärksammats för sin kritik av de undersökningar av antisemitism som genomförts av Forum för levande historia.[5]
År 2000 var Esaiasson värd för Sveriges Radios program Sommar.[6][7]
Esaiasson har givit namn åt merparten svenska andrakammarval och riksdagsval i historien.[8]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- De folkvalda – en bok om riksdagsledamöterna och den representativa demokratin i Sverige, Bonnier, Stockholm 1988 (tillsammans med Sören Holmberg)
- Svenska valkampanjer 1866-1988 (doktorsavhandling, 1990)[9]
- Besked ikväll! – valprogrammen i svensk radio och TV, Prisma och Stiftelsen Etermedierna i Samhället, Stockholm 2002 (tillsammans med Nicklas Håkansson)
- Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts, Stockholm 2002 (tillsammans med Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud)
- Karl Staaff, Albert Bonniers förlag. Stockholm 2010
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Esaiasson, Lars Peter Eugen
- ^ [a b] Sundén Jelmini, Maria: Statsvetaren: Sahlin vann duellen, Svenska Dagbladet, 2010-01-27
- ^ Nannini Nilsson, David: Undersökning: Piratpartiet mot EU-parlamentet, Aftonbladet, 2009-05-15
- ^ Levin, David: Försäkringskassans anställda kräver ursäkt, Svenska Dagbladet, 2009-12-09
- ^ Lisinski, Stefan: Forskare kritiserar undersökningen för grundläggande brister, Dagens Nyheter, 2006-03-14
- ^ Sommarvärdar 2000 Arkiverad 1 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges Radio
- ^ 7 augusti 2000: Peter Esaiasson, Sveriges Radio
- ^ Henrik Oscarsson. "Rättvisevalet 2010?", ekengrenoscarsson.com, 1 juni 2010.
- ^ Peter Esaiasson "Svenska valkampanjer 1866-1988" (1990), gu.se. ISBN 91-38-92035-2.