Pfennig

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Pfennig är en tysk myntvalör uppkommen under medeltiden som ett äldre namn på denarmynt, ordmässigt av samma ursprung som den nordiska penningen.

Den var ursprungligen grundmynt i den tyska myntningen, från omkring 1300 då större mynt tillkommit förlorade Pfennigen sin dominerande ställning men präglades ofta som brakteater som del av dessa: 1/12, 1/10 eller 1/8 av olika groschensorter, 1/12 av schillingen. Från 1700-talet slog pfennigen allt oftare i koppar. Från 1871 blev i Tyska riket 100 pfennig = 1 mark.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. sid. 571-572