Pilgårdsstenen
Pilgårdsstenen  | |
.jpg) | |
| Signum | G 280 |
|---|---|
| Område | Gotland |
| Placering | Pilgårds, Boge socken |
| Tillkomsttid | 900-talet |
Pilgårdsstenen G 280 är en runsten från Pilgårds i Boge socken på Gotland. Den påträffades ursprungligen innanför Bogeviken, en på vikingatiden mycket betydande hamnplats nära Slite utmed gotländska ostkusten.
Stenen är 60 cm hög och har på stilistiska grunder daterats till 900-talet.
Det på runstenen omnämnda platsnamnet Aifur anses vara synonymt med forsen Aeiphor, som är nämnd av kejsar Konstantin VII Porfyrogennetos i hans "De administrando imperio".
Stenen förvaras nu i Gotlands fornsal i Visby.
Inskriften
Följande är en trovärdig tolkning av den svårtydda ristningen:
- biarfaa : statu : sis- stain
- hakbiarn : bruþr
- ruþuisl : austain : imuar
- is af(a) : st(ai)n : stata : aft : raf(a)
- sud(þ) fur(i) ru-s(t)aini : kua(m)u
- uiti aifur : uifil
- --uþ u m
- Bjärt målad uppställde denna sten
- Hegbjarn och hans bröder
- Rodvisl, Oystain och Edmund
- som hava uppställt stenar till minne av Ravn
- söder om Rufstain. De kommo
- långt i Aifur. Vivil
- befallde
Se även
Litteraturhänvisning
- Orrling, Carin (1942-); Vikingatidens ABC, Statens historiska museum, Stockholm, ny reviderad upplaga 1995, ISBN 91-7192-984-3, serie: Historia i fickformat - 6, LIBRIS-id 7619316
- Snædal Brink, Thorgunn (1948) & Jansson, Ingmar (red); Gotländska runinskrifter - 900-talets slut - ca 1100, i: Gutar och vikingar, sid. 427 f, Statens historiska museum, Stockholm, 1983, ISBN 91-7192-560-0, serie Historia i fickformat - 6, LIBRIS-id 7618998
- Snædal, Thorgunn (1948-); Medan världen vakar - studier i de gotländska runinskrifternas språk och kronologi, Swedish Science Press, Uppsala, 2002, ISBN 91-506-1549-1 , serie: Runrön - 16, LIBRIS-id 8412709
- Düwel, Klaus: Pilgårds. In: Reallexikon der Germanischen Altertumskunde Bd. 23. Berlin 2003. s. 160-162.
- Krause, Wolfgang, "Der Runenstein von Pilgårds", Nachrichten der Akademie der Wissenschaften in Göttingen I. Philologisch-historische Klasse Nr 3 (1952) s. 53-68.