Piper (släkte)

	Piper
	Piper magnificum
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Underklass	Magnoliidae
Ordning	Pepparordningen; Piperales
Familj	Pepparväxter; Piperaceae
Släkte	Piper
Vetenskapligt namn
	§ Piper
Auktor	Linné
Arter
	Se text

Piper är ett ekonomiskt och ekologiskt betydelsefullt släkte som tillhör familjen pepparväxter.^[1] Släktet omfattar 1–2000 arter; buskar, örter och klätterväxter, av vilka många spelar en nyckelroll i sina respektive habitater. Flera arter har när de introducerats i nya habitater helt tagit över och trängt undan den ursprungliga floran. Inom släktet finns arter som lämpar sig för studium av naturhistoria, naturprodukters kemi, synekologi och evolutionsbiologi.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Arterna i släktet Piper återfinns i alla tropiska klimat, vanligen bland undervegetationen i regnskogar på låg höjd, men även i gläntor och på högre höjder som till exempel i molnskogar. Det finns en art - P. kadsura i södra Japan och sydligaste Korea - som lever i subtropiskt klimat och som klarar lätt vinterfrost. Arterna är ofta dominerande där de växer.

Några arter lever symbiotiskt förhållande med vissa myrarter.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Bladen är försedda med stipler. Blommorna är oftast enkönade, ståndarna 2-6, pistillen med flera märken.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Släktet har flitigt använts för forskning inom ekologi och evolutionsbiologi. Arternas diversitet och ekologiska vikt har gjort släktet till ett självklart val för många sådana studier, men inte helt oväntat har de flesta studierna kretsat runt de ekonomiskt viktigaste arterna svartpeppar (P. nigrum), kava kava (P. methysticum) och Piper betle (P. betle).

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Släktet delas i 4 undersläkten, de viktigaste arterna hör till undersläktena Steffensia som har tvåkönade blommor och återfinns i den neotropiska regionen och Eupiper hos vilket blommorna alla eller delvis är enkönade och som återfinns i den palearktiska och orientaliska regionen.

Dottertaxa till Piper, i alfabetisk ordning^[1][redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Delar av denna artikel är baserade på en översättning från engelska Wikipedia - Piper (genus).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Piper, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (7 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17069280. Läst 26 maj 2014.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Dyer, L.A. and A.N. Palmer. 2004. Piper: A model genus for studies of evolution, chemical ecology, and trophic interactions. Kluwer Academic Publishers, Boston. ISBN 0-306-48498-6

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Piper.
Bilder & media
Wikispecies har information om Piper.
Artförteckning

[COL-1] [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (7 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17069280. Läst 26 maj 2014.

[1]