Planerat åldrande

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är inom industridesign den medvetna process som syftar till att göra en vara obsolet för att hålla konsumtionen uppe. Det innebär att en varas livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd — även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.[1]

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Begreppet planerat åldrande (planned obsolescence) går åtminstone tillbaka till 1932Bernard London skrev Ending the Depression Through Planned Obsolescence[2] där han föreslog att alla produkter skulle förses med ett bäst-före-datum och alla konsumenter genom lag skulle vara tvungna att lämna tillbaka eller skrota produkten före det datumet, även om produkten fortfarande fungerade. Förslaget var menat att motverka den ekonomiska depressionen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”404 not found - Computer Electronics: Blu-Ray”. ComputerInfoWeb.com. 2008. http://www.computerinfoweb.com/computer_electronics/Blu_Ray.php. Läst 20 september 2008. 
  2. ^ London, Bernard (1932). Ending the depression through planned obsolescence 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]