Poliskiosk

Från Wikipedia
Version från den 7 december 2017 kl. 12.37 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.6.1))
En brittisk poliskiosk utanför tunnelbanestationen Earl's Court i London.

En poliskiosk var ett slags telefonkiosk som användes av poliser för att kommunicera med polisstationerna. I Sverige infördes poliskioskerna på 1930-talet. Den första togs i bruk i Katarina distrikt i Stockholm. De svenska kioskerna avvecklades i Sverige på 1950-talet då polisen införde bärbar kommunikationsutrustning.[1]

Tidsmaskinen TARDIS från tv-serien Doctor Who, denna rekvisita byggdes på 1980-talet.

I Storbritannien var poliskioskerna vanligtvis blåa, förutom i Glasgow där de var röda. Förutom en telefon innehöll de även en första hjälpen-låda och en incidentbok. Idag associeras vanligtvis den blåa poliskiosken till den brittiska science fiction-tv-serien Doctor Who där huvudpersonen Doktorn reser i en Tardis; en tidsmaskin som ser ut som en poliskiosk.

Koban

En japansk Koban situerad i Kameari, Katsushika, Tokyo, Japan.

En kōban (交番) är en variant av poliskiosk som återfinns i Japan och sydvästra Kina (även om de inte har samma namn där). Förutom de vanliga polisstationerna utför japanska uniformerade poliser sitt arbete från dessa små byggnader. Poliser i dessa byggnader kan övervaka, svara på akuta tillstånd, ge anvisningar och i övrigt samverka med medborgarna på ett mer nära sätt än de kan från en mer avlägsen station.

Referenser

  1. ^ Polisen Gotland, Polishistoria[död länk]. (Besökt 14 januari 2009).