Predikstol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet "predikstolen" leder hit. För bergsformationerna med det namnet, se Predikstolen (berg).
Predikstolen i Malungs kyrka
Predikstol i Sankta Ragnhilds kyrka, Södertälje
Predikstol från Ivetofta kyrka i Bromölla

Predikstol är en upphöjd plats i kyrkor och moskéer varifrån Guds ord förkunnas och predikan hålls.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Predikstolen övertog successivt den funktion som ambon tidigare haft. Från och med reformationen lades större tonvikt vid prästens predikan. Enligt en svensk förordning från 1500-talet skulle en predikan vara ungefär en timme lång. Den kunde från början placeras i princip var som helst i det främre kyrkorummet – den fick helt enkelt förläggas där det fanns utrymme: på en vägg, eller pelare. Under 1600-talet utsmyckades predikstolarna generöst i enlighet med barockens smak och försågs med en lika dekorerad baldakin (se Ljudtak).

Under 1700-talet, när man lärt sig att göra större glasrutor, ersattes de små medeltida gluggarna av större fönster, även på norrsidan – många medeltida väggmålningar gick för övrigt därmed förlorade. Då flyttades i regel predikstolarna till den norra sidan. Skälet var att sakristian låg på norrsidan, så det blev enklare för prästen att förflytta sig mellan platserna.

I moderna kyrkor är predikstolen vanligen inkomponerad i arkitekturen. Den ersätts ofta av en ambo, som numera även brukas i äldre kyrkorum.[1]

Moskéer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Minbar

I en moské är predikstolen placerad till höger om nischen i väggen som vetter mot Mecka.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Populär Historia 10/2006
  • Nordisk familjebok
  • Nationalencyklopedin
  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]