Printed Electronics Arena

Från Wikipedia

Printed Electronics Arena, PEA, är en test- och demonstrationsanläggning för framtidens böjbara och tryckta elektronik[1]. PEA drivs av forskningsinstitutet Rise och är navet i ett svenskt innovationskluster inom tryckt och organisk elektronik. PEA är en av Rise' cirka 100 (2018) test- och demoanläggningar.

Arbetet inom PEA bedrivs i nära samarbete med Linköpings universitet och syftar till att stötta industrikunder och uppmuntra till innovation inom tryckteknik.

Inom PEA bedrivs tillämpad forskning[2] inom trycktekniker såsom screentryck och inkjet och möjligheter till olika sorters härdning, utveckling av bläck och även konstruktion av hela system eller så kallade hybridelektronik finns. Inom innovationsklustret finns både renrum för kemi (syntetisering, karakterisering) och en av Europas mest avancerade anläggningar för tryckteknik. Satsningen på tryckt elektronik tog sin början i slutet av 1990-talet och har bland annat lett till omfattande forskning inom material och elektronik i papper[3] och växter[4].

PEA ligger i Norrköping och satsningen har finansierats[5] av bland annat Vinnova, Rise, Region Östergötland och Norrköpings kommun[6]. Vidare har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stöttat satsningen[7].

Tryckt elektronik har utsetts till en Key Enabling Technology[8] av EU[9], dvs en möjliggörande nyckelteknik för framtidens produktion. Tryckt elektronik kan i relation till konventionell kiselbaserad elektronik skapas i nya former, med nya material. Mycket av området handlar om ledande polymerer[10] och möjligheten att kontrollera jonrörelser snarare än elektronrörelser. Området innefattar därför mycket kemi, materialforskning och fysik. Vidare ligger det i gränslandet mellan tryckbranschen med grafiska bläck och material, och elektronikbranschen med helt andra design- och produktionsprocesser.

Printed Electronics Arena

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Testbäddar i Sverige | Vinnova”. www.vinnova.se. https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/landets-testbaddar/. Läst 10 december 2018. 
  2. ^ ”Forskning inom tryckteknik” (på amerikansk engelska). RISE Printed Electronics. https://www.printedelectronicsarena.com/researchareas/. Läst 10 december 2018. 
  3. ^ ”En transistor på papper”. Forskning & Framsteg. 1 mars 2002. https://fof.se/tidning/2002/2/artikel/en-transistor-pa-papper. Läst 10 december 2018. 
  4. ^ ”Elektroniska växter”. liu.se. https://liu.se/forskning/elektroniska-vaxter. Läst 10 december 2018. 
  5. ^ ”VINNOVA satsar på Tryckt Elektronik i Östra Götaland”. News Powered by Cision. http://news.cision.com/se/rise/r/vinnova-satsar-pa-tryckt-elektronik-i-ostra-gotaland,c2689022. Läst 10 december 2018. 
  6. ^ ”2, 7 miljoner € investeras för att utveckla tryckt elektronik”. News Powered by Cision. http://news.cision.com/se/rise/r/2--7-miljoner---investeras-for-att-utveckla-tryckt-elektronik,c2688756. Läst 10 december 2018. 
  7. ^ ”Den digitala framtiden – forskning om häpnadsväckande material och ny teknik”. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. https://kaw.wallenberg.org/press/den-digitala-framtiden-forskning-om-hapnadsvackande-material-och-ny-teknik. Läst 10 december 2018. 
  8. ^ Anonymous (5 juli 2016). ”What are KETs and why are they important?” (på engelska). Growth - European Commission. https://ec.europa.eu/growth/industry/policy/key-enabling-technologies/description_en. Läst 10 december 2018. 
  9. ^ ”EU MKET definintions and printed electronics”. Arkiverad från originalet den 10 december 2018. https://web.archive.org/web/20181210154714/http://www.mkpl.eu/fileadmin/site/bestanden/final/2_Ruud%20Baartmans_The%20Multi%20KETs%20Pilot%20Lines%20%28mKPL%29%20project.pdf. Läst 3 maj 2015. 
  10. ^ ”Conductive polymer” (på engelska). Wikipedia. 2018-11-30. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Conductive_polymer&oldid=871342412. Läst 10 december 2018.