Pumpkraftverk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Funktionsprincip av ett pumpkraftverk.

Ett pumpkraftverk är en särskild form av vattenkraftverk som lagrar energi i form av uppumpat vatten och producerar elenergi när den behövs.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Ett pumpkraftverk kännetecknas av ett reversibelt system med två eller flera vattenreservoarer. Reservoarerna kan vara sjöar eller anlagda bassänger. När ingen elenergi behöver skickas ut i nätet pumpas vatten från den undre till den övre reservoaren, detta sker oftast nattetid vid låg elförbrukning och lågt elpris. För att kunna täcka toppbelastningar i elförbrukningen släpps sedan vattnet från den övre ner till den undre reservoaren, varvid elektricitet produceras. Detta sker oftast korta perioder dagtid när andra elenergiproducerande anläggningar har nått sin kapacitetsgräns.

I Sverige har fem pumpkraftverk förekommit. Lettens kraftstation[1] , Eggsjöns kraftstation vid Klarälven, Kymmens kraftstation vid Rottnan och Sillre kraftstation vid Indalsälven numera ombyggt till vanligt kraftverk samt Juktans kraftstation knuten till Umeälven. Juktans kraftstation konverterades 1996 till ett vanligt kraftverk.[2] Pumpfunktionen i Eggsjöns kraftverk används sällan.[1]

Det finns småskaliga installationer av sådan teknologi i byggnader, även om dessa är ekonomiskt oförsvarbara jämfört med stordriftsfördelarna med ett pumpkraftverk.[3] Det krävs en stor mängd vatten för en betydelsefull lagringskapacitet vilket är svårt i en urban miljö.[3] Trots det försvarar somliga författare den teknologiska enkelheten och den säkra försörjningen av vatten som viktiga externa effekter.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Aron Eriksson (14 oktober 2016). ”Sveriges största batteri”. Nya Wermlandstidningen. https://www.nwt.se/torsby/2016/10/14/sveriges-storsta-batteri/. Läst 17 januari 2019. 
  2. ^ ”Våra kraftverk: Juktan - Vattenfall”. Vattenfall. https://powerplants.vattenfall.com/sv/juktan. Läst 17 januari 2019. 
  3. ^ [a b c] de Oliveira e Silva, Guilherme; Hendrick, Patrick. ”Pumped hydro energy storage in buildings”. Applied Energy 179: sid. 1242–1250. doi:10.1016/j.apenergy.2016.07.046. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0306261916309874. Läst 10 mars 2017. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]