Quicksort


Underklass till | • algoritm • kombinatorisk algoritm • sorteringsalgoritm ![]() | |
---|---|---|
Upptäckare eller uppfinnare | Charles Antony Richard Hoare ![]() | |
Upptäcktsdatum | 1961 ![]() | |
Tidskomplexitet i värsta fall | ![]() | |
Tidskomplexitet i bästa fall | ![]() | |
Tidskomplexitet i medel | ![]() | |
Rumskomplexitet i värsta fall | ![]() | |
Rumskomplexitet i medel | ![]() |
Quicksort är en sorteringsalgoritm som används för att sortera objekt efter ett visst mått. Upphovsman anses vara Tony Hoare(en).[1] Den sorterar objekt med tidskomplexitet i värsta fall och med en genomsnittlig tidskomplexitet .
Algoritmen[redigera | redigera wikitext]
Quicksortalgoritmen är av typen söndra och härska, och består av följande steg:
- Välj ett element, kallat pivot-element, ur listan.
- Ordna om listan så att alla element som är mindre eller lika med pivot-elementet kommer före detta, och så att alla element som är större än pivot-elementet kommer efter detta. Pivot-elementet har nu fått sin rätta plats.
- Sortera rekursivt de två dellistorna, det vill säga med just denna algoritm.
Basfallet för rekursionen är en lista med ett element (i vissa implementationer används en tom lista som basfall).
Val av pivot-element[redigera | redigera wikitext]
I tidiga versioner av Quicksort valdes ofta det första elementet i listan som pivot-element. Detta orsakar olyckligtvis sämsta möjliga beteende för redan sorterade listor, vilket är ett relativt vanligt användningsfall. Problemet löstes enkelt genom att välja ett pivot-element slumpmässigt, välja ett element i mitten av listan eller (särskilt för längre listor) välja medianen av det första, mittersta och sista elementet (vilket rekommenderas av Robert Sedgewick[2]). Den senare regeln - "medianen-av-tre" - motverkar fallet med sorterad (eller omvänt sorterad) indata och ger ett bättre estimat för det optimala pivot-elementet (den egentliga medianen) än vad som fås genom att godtyckligt välja ett enskilt element, när ingen annan information om ordningen på indatat är känd.
Exempel[redigera | redigera wikitext]
Haskellkod[redigera | redigera wikitext]
Exempelkod i Haskell:
sort [] = []
sort (pivot:rest) =
sort [y | y <- rest, y < pivot]
++ [pivot] ++
sort [y | y <- rest, y >=pivot]
Översiktligt: "små element" + pivot + "stora element". Notera att det första elementet i listan väljs som pivotelement vilket kan leda till dåliga prestanda om listan från början är (nästan) sorterad eller inverterat sorterad.
C-kod[redigera | redigera wikitext]
Två funktioner "swapItems" och "compare" antas finnas tillgängliga för ett indexerbart objekt för att kasta om respektive göra jämförelser mellan objektets element.
quickSort(int size,
swapFuncType swapItems,
compFuncType compare)
{
partitioning(0, size - 1, swapItems, compare);
}
partitioning(int low,
int high,
swapFuncType swapItems,
compFuncType compare)
{
if (low >= high) {
return;
}
if (high - low == 1) {
if (compare(low, high)) {
swapItems(low, high);
}
return;
}
int partition = high;
int i, j;
do {
// Flytta indexen i riktning mot pivotelementet:
i = low;
j = high;
while ((i < j) && !compare(i, partition)) {
i++;
}
while ((j > i) && (compare(j, partition))) {
j--;
}
if (i < j) {
swapItems(i, j);
}
} while (i < j);
// Flytta pivotelementet till dess rätta plats i listan:
swapItems(i, high);
// Anropa partioneringsproceduren rekursivt
if ((i - low) < (high - i)) {
partitioning(low, i - 1, swapItems, compare);
partitioning(i + 1, high, swapItems, compare);
}
else {
partitioning(i + 1, high, swapItems, compare);
partitioning(low, i - 1, swapItems, compare);
}
}
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Eric Roberts (september 2008). ”Sophomore College - The Intellectual Excitement of Computer Science - Tony Hoare”. Stanford University - Computer Science. https://cs.stanford.edu/people/eroberts/courses/soco/projects/2008-09/tony-hoare/quicksort.html. Läst 15 november 2023.
- ^ Sedgewick, Robert (1 September 1998). Algorithms In C: Fundamentals, Data Structures, Sorting, Searching, Parts 1-4 (3). Pearson Education. ISBN 978-81-317-1291-7. https://books.google.com/books?id=ylAETlep0CwC. Läst 27 november 2012