Rökavvänjning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rökavvänjning (i dagligt tal sluta röka) är den process det innebär att upphöra med vanan att inhalera tobaksrök.[1] Denna artikel behandlar enbart att sluta röka tobak, men de metoder som beskrivs kan tillämpas också på andra substanser som det kan vara svårt att sluta röka på grund av utvecklingen av ett starkt fysiskt eller psykiskt beroende.

Rökavvänjning kan ske med eller utan hjälp från hälsovårdspersonal eller användandet av medicin.[2] Metoder som har befunnits vara effektiva inkluderar behandlingar som riktas in på hälsovårdande åtgärder, medicinering inklusive nikotinersättning och vareniklin; individuell rådgivning eller i grupp; och webb- och datorbaserade program. Även om rökavvänjning kan ge sidoeffekter såsom viktökning, så är rökavvänjningsprogram kostnadseffektiva tack vare positiva hälsoeffekter.

  • I ett växande antal länder finns det fler personer som slutat röka än som röker.[2]
  • Upp till tre fjärdedelar av dem som slutat röka har gjort det utan hjälp, och rökavvänjning utan hjälp är den klart ledande metoden som använts vid de flesta lyckade rökavvänjningar.[2]
  • Ett allvarligt försök att sluta röka behöver inte innebära användning av nikotinersättningsterapi eller andra droger eller användning av professionell hjälp.[2]
  • Ett tidigt ”misslyckande” är ett vanligt inslag i rökavvänjningen. Många påbörjade rökavvänjningar är inte allvarliga försök.[2]
  • Nikotinersättningsmedel, andra förskrivna läkemedel och professionell rådgivning eller stöd är till hjälp för många rökare, men är inte alls nödvändigt för att kunna sluta.[2]

Skäl att sluta röka[redigera | redigera wikitext]

Anledningarna till att sluta röka kan variera mellan olika individer, men två av de vanligare skälen till rökavvänjning är kostnadsbesparing och en förbättrad hälsa.[3]

Nikotin är ett av de giftiga ämnen som finns i cigaretter och påverkar hälsan negativt. Nikotinet skapar inte bara ett beroende utan kan även öka hjärtfrekvensen, öka produktionen av magsaft och öka tarmrörelserna, höja blodtrycket, öka smärtkänsligheten, hämma produktionen av urin och öka risken för trombos.[4]

Rökning leder också till en ökad risk för dödliga sjukdomar såsom lungcancer, hjärt-kärlsjukdom, stroke, KOL och andra allvarliga sjukdomar.[5]

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika läkemedelsbehandlingar för den som vill bli rökfri, bland annat nikotintuggummi, nikotinplåster och tabletter med vareniklin. Dessa fungerar på olika sätt - läkemedel med nikotin ger användaren en nikotindos utan att personen behöver röka en cigarett för att tillföra kroppen detta ämne.

Vareniklin verkar istället genom att binda till samma receptor i hjärnan som nikotin binder sig till. Resultatet blir att hjärnan får de signaler som man får när man röker, men svagare sådana. Det gör att röksuget minskar och att abstinensbesvären lindras. Även om man skulle röka under tiden man tar vareniklin får man inte den effekt av nikotinet som man tidigare fått. Anledningen till detta är att hjärnans receptor är upptagna med vareniklin och nikotinet blockeras därför från att nå denna[6].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor och fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Guide to quitting smoking”. American Cancer Society. 31 januari 2011. http://www.cancer.org/docroot/ped/content/ped_10_13x_guide_for_quitting_smoking.asp. 
  2. ^ [a b c d e f] Chapman S, MacKenzie R. ”The global research neglect of unassisted smoking cessation: causes and consequences”. PLoS Medicine (Public Library of Science) 7. doi:10.1371/journal.pmed.1000216. PMID 20161722. PMC: 2817714. http://www.plosmedicine.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.1000216. 
  3. ^ "Vad vinner du på att sluta röka?". Sluta-röka-linjen. Läst 10 juni 2017.
  4. ^ ”Hur påverkar nikotin dig? Rökning och hälsorisker | 121doc” (på sv-SE). www.121doc.com. https://www.121doc.com/se/sluta-roka/nikotin-verkan. Läst 10 juni 2017. 
  5. ^ Pirie, Kirstin; Peto, Richard; Reeves, Gillian K; Green, Jane; Beral, Valerie. ”The 21st century hazards of smoking and benefits of stopping: a prospective study of one million women in the UK”. Lancet 381 (9861): sid. 133–141. doi:10.1016/S0140-6736(12)61720-6. ISSN 0140-6736. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3547248/. Läst 10 juni 2017. 
  6. ^ 1177.se. ”Champix” (på sv-SE). www.1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Champix/. Läst 25 februari 2017. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Smoking cessation, 16 december 2011.