Hoppa till innehållet

Ragnar Barnekow

Från Wikipedia
Ragnar Barnekow
Född3 januari 1877[1]
Newcastle upon Tyne[1]
Död24 mars 1958[1] (81 år)
Sörby församling[1], Sverige
BegravdSörby kyrka[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1], godsägare[1]
Befattning
Förstakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1919–1921)[1]
Andrakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1937–1944)[1]
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet ()[1]
Folkpartiet ()[1]
FöräldrarAdolf Barnekow[1]
SläktingarGunnar Samuelsson
Bertil Genberg
Redigera Wikidata

Kjell Ragnar Mac-Dougall Barnekow (i riksdagen kallad Barnekow i Sörbytorp), född 3 januari 1877 i Newcastle-upon-Tyne, Storbritannien, död 24 mars 1958 i Sörby, var en svensk friherre (greve vid faderns död 1924), godsägare och politiker (folkpartist). Han var son till godsägaren, greven och riksdagsmannen Adolf Barnekow och svärfar till överstarna Bertil Genberg och Gunnar Samuelsson.

Ragnar Barnekow avlade agronomexamen vid Alnarps lantbruksinstitut 1896 och arbetade därefter som inspektor på olika egendomar innan han 1904 blev förvaltare vid släktgodset Sörbytorp i Sörby socken, en egendom som han sedan övertog 1921. Han var tidvis ordförande i kommunalstämman och kommunalnämnden i Sörby landskommun och hade också olika uppdrag i folkhögskolerörelsen och lantbruksorganisationer.

Han var riksdagsledamot för Kristianstads läns valkrets i två omgångar: i första kammaren från urtima riksmötet 1919 till 1921 samt i andra kammaren 19371944. Som kandidat för Frisinnade landsföreningen tillhörde han 1919–1921 dess riksdagsparti Liberala samlingspartiet, föregångare till Folkpartiet. I riksdagen var han bland annat suppleant i andra lagutskottet 19371939, lagtima riksmötet 1940 samt 19411942. Han var främst engagerad i jordbrukspolitik. Barnekow är begravd på Sörby kyrkogård i Vinslövs församling.

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 106
  • Ragnar M D BarnekowGravar.se
  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 106, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfpxw, läst: 2 maj 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravar.se, läs online, läst: 22 december 2021.[källa från Wikidata]