Resvirke

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Resvirke är en äldre träbyggnadsteknik som innefattar konstruktioner med stående virke. Olika former av resvirke är palissadteknik, stolpteknik och stavverk.

Under 1800-talet började stående timmer användas i huskonstruktioner och omkring 1900 var det vanligt. Resvirke var enklare, snabbare och billigare hantverk än liggtimmer. Många sommarvillor i skärgården från 1860–1870-talen är uppförda i resvirke.[1]

Byggnadstekniken beskrivs av Helena Lundgren i Trähusets stomme under samlingsrubriken Kulturmiljövård.

Enligt svensk ordbok[redigera | redigera wikitext]

Resvirke

1) trävirke som anbringas eller. anbragts i mer eller. mindre upprätt ställning.

a) virke (stockar eller plank och dylikt) som anbringas eller anbragts i vertikal ställning i vägg till byggnad (särskilt i stavkonstruktion) eller i stomme till (tork)ställning och dylikt.Ordet används även om stående virke i ramvärk i korsvirkesbyggnad eller om trävirke som anbringas eller anbragts i upprätt ställning såsom ytterbeklädnad på husvägg och dylikt, stundom även dels om trävirke som anbringas eller anbragts i mer eller mindre upprätt ställning i stängsel och dylikt. Även använt om trävirke som reses eller rests i lutande läge mot en uppförd träställning och dylikt för erhållande av ett enkelt skjul eller skyddstak och dylikt.

Resvirke är numera vanligen plank, som fästes nedtill i ett på grundmuren lagt stockvarv eller plankvarv (syllen) och upptill i ett annat dylikt (hammarband). Resvirket består primitivast av i marken invid varandra nedslagna stolpar eller stavar (palisadverk). Resvirke används också om stommen till torkställning.

b) Åderdomligt numera föga brukat om virke i takresning (takstomme). Takets resvirke.

2) i vissa trakter, bygdemålsfärgat enkelt skjul eller skyddstak eller vindskydd åstadkommit genom resning av trävirke mot en vägg och dylikt, resvirkesbyggnad, förr även resvirks-byggnad, konkret: byggnad uppförd av resvirke.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]