Riksomedelbar

Från Wikipedia
Ett brev utfärdat 1226 av kejsar Fredrik II som gav Lübeck riksomedelbar ställning i Tysk-romerska riket.

Riksomedelbar (tyska: reichsunmittelbar) var i det gamla Tyska riket sådan besittning och sådan person, som blott lydde under kejsaren och riket. Sådan ställning intog först och främst riksständerna, vilka med egen regeringsmyndighet (tyska Landeshoheit) utrustade områden (territorier) omfattade största delen av riket; den i dem boende befolkningen lydde därför endast direkt under kejsaren och riket. Det fanns också områden, som utan att tillhöra riksständer (det vill säga ge tillträde till riksdagen) var riksomedelbara, nämligen riksridderskapets besittningar, en del utom riksriddarkorporationen stående adliga gods, vissa kyrkliga områden (stift) och de så kallade riksbyarna. Slutligen fanns det också en personlig riksomedelbarhet. En sådan, som förnämligast innebar rätt till forum privilegiatum i rikskammarrätten, tillkom dennas bisittare och de familjer, som av kejsaren fått furste- eller grevetitel utan att äga besittningar, berättigande till plats i riksdagen.

Källa

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Riksomedelbar, 1904–1926.