Rorschachtest

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Rorschachtestet)
Hoppa till: navigering, sök
En bläckplump från Rorschachtestet.

Rorschachtest[1] är ett så kallat perceptuellt kognitivt personlighetstest som utvecklades av den schweiziske psykiatern Hermann Rorschach i början av 1900-talet. Testet består av en serie bilder med nonfigurativa, symmetriska bläckplumpar, där testpersonen får i uppgift att berätta om vad bilderna föreställer. Metoden tittar på kognitiva, perceptuella och personlighetsrelaterade variabler och ger oss en bild av testpersonens sätt att hantera information samt interagera med omvärlden.

Vetenskapligheten kring testet har varit omstridd, delvis eftersom testet funnits länge och har använts olika sedan metoden uppfanns. Under senare tid har omfattande insatser gjorts för åtstramning av metoden samt validera den utifrån globala normer. Idag är Rorschachtestet (tillsammans med MMPI) världens mest beforskade psykologiska test.

Metod[redigera | redigera wikitext]

I originaltestet finns tio standardiserade tavlor med bläckplumpar. Fem är svartvita, två är svartvita och röda och tre är flerfärgade. Psykologen visar bläckplumparna i en speciell ordning och frågar patienten "Vad skulle detta kunna föreställa?". Efter att patienten har sett och svarat på alla bläckplumpar, ger psykologen tavlorna till patienten en gång till för att undersöka vad det är i bilden som gör att patienten svarat på det sätt han/hon gjort. Psykologen skriver upp allt patienten gör eller säger. [källa behövs]

Den idag mest använda tolkningesmetoden är comprehensive system som utvecklades på 70-talet av John Exner. Comprehensive System (CS) bygger på en omfattande databas av Rorschachprotokoll, kodade enligt principer som gör det lättare än tidigare att göra statistiska jämförelser. Metoden används idag i olika sammanhang, exempelvis inom rättspsykiatri och allmänpsykiatri, vid behandlingsplanering, som hjälpmedel vid psykoterapi-utvärdering och som urvalsinstrument. [2][3]

Under 2000-talet gjordes en metaanalys för att pröva validiteten av variablerna inom Comprehensive System. Den analysen utmynnade i en ny tolkningsmetod, Rorschach Performance System (R-PAS), där man har tagit fasta på de resultat kring vilka man funnit vetenskapligt forskningsstöd.[4][5]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Testet har mött kritik av många, bland annat av Lennart Sjöberg, professor emeritus i psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. I artikeln "Vad är det för fel på Rorschachtestet?"[6] kritiserar han testet på flera punkter. Kritiken riktar sig bland annat till avsaknaden av normer inom testet – upp till 80 procent av fullt normala personer kan genom testet klassificeras som psykiskt sjuka skriver Sjöberg.

Användandet av s.k projektiva tester inom rättspsykiatrin medför enligt ett inlägg i läkartidningen, en stor risk för rättssäkerheten eftersom vetenskapligheten till stor del saknas [7]

Kritik mot testet bottnar till stor del i okunskap om metoden men kan även härledas till ett tidigare subjektivt förfaringssätt vid användande av testmaterialet. Rorschachmetoden är en komplex testmetod som består av många olika variabler och utförs utelutande av legitimerade psykologer. Den omfattande metoden tar lång tid att lära sig och man behöver träna länge för att bli en reliabel testare och kodare. Kodningssystemet är stringent och när man väl lärt sig testet är interbedömarreliabiliteten hög för de mest framträdande variablerna.[8] [9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rorschachtest i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 augusti 2017.
  2. ^ Erard, R. E. (2012). ”Expert Testimony Using the Rorschach Performance Assessment System in Psychological Injury Cases”. Psychological Injury and Law, 5, 122-134. 
  3. ^ Viglione, D., Giromini, L., Gustafson, M., & Meyer, G. J. (2014). ”Developing continuous variable composites for Rorschach measures of thought problems, vigilance, and suicide risk.”. Assessment, 21, 42-49.. 
  4. ^ Meyer, G. J., & Eblin, J. J. (2012). ”An overview of the Rorschach Performance Assessment System (R-PAS)”. Psychological Injury and Law, 5, 107-121. 
  5. ^ Mihura, J. L., Meyer, G. J., Dumitrascu, N., & Bombel, G. (2013). ”The validity of individual Rorschach variables: Systematic reviews and meta-analyses of the Comprehensive System.”. Psychological Bulletin, 139, 548-605.. 
  6. ^ Sjöberg, Lennart. ”Vad är det för fel på Rorschachtestet?”. Nordiska Kommiten för mänskliga rättigheter. http://www.nkmr.org/da/import/1963-vad-ar-det-for-fel-pa-rorschachtestet. Läst 11 juni 2015. 
  7. ^ ”Projektiva test inom rättspsykiatrin medför risker för rättssäkerheten”. http://ltarkiv.lakartidningen.se/2001/temp/pda23151.pdf. Läst 25 februari 2017. 
  8. ^ Meyer, G. J., Hsiao, W.-C., Viglione, D. J., Mihura, J. L., & Abraham, L. M. (2013). ”Rorschach Scores in Applied Clinical Practice: A Survey of Perceived Validity by Experienced Clinicians”. Journal of Personality Assessment, 95, 351-365. 
  9. ^ Viglione, D. J., Blume-Marcovici. A. C., Miller, H. L., Giromini, L., & Meyer, G. J. (2012). ”An Inter-Rater Reliability Study for the Rorschach Performance Assessment System.”. Journal of Personality Assessment, 94, 607-612. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Lingh, S. (2007). Projektiva test och rättssäkerheten. Psykologtidningen. Nr 2, sid 17-19.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]