Sömntuta
| Sömntuta | |
 Teckning 1896 Edward Step & William Watson: Favorite Flowers of Garden and Greenhouse | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
| Familj | Vallmoväxter Papaveraceae |
| Släkte | Sömntutesläktet Eschscholzia |
| Art | Sömntuta E. californica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eschscholzia californica | |
| Auktor | Cham. |
 Mogna frukter Lägg märke till skalan på vänstra sidan | |
Sömntuta (Eschscholzia californica) är en vallmoväxt som växer vilt i USA och Mexiko men odlas på många håll i världen som trädgårdsväxt. Sömntutan förekommer som perenn och som ettårig. Den blir 35 cm hög och får gulorange blommor.[1] Arten är sedan 1903 amerikanska delstaten Kaliforniens statsblomma.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Sömntutan förekommer vilt i Kalifornien, Oregon, Washington, Nevada, Arizona, New Mexico, Sonora och nordvästra Baja California.[2] I norra Los Angeles County ligger Antelope Valley California Poppy Reserve som är ett naturreservat där blomman förekommer i stora mängder. Andra viktiga områden för växten är Bear Valley i Colusa County och Point Buchon State Marine Reserve and Marine Conservation Area i San Luis Obispo County.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Namnet sömntuta har den fått för att den "vaknar" sent på dagen, det vill säga att den inte öppnar sin blomma förrän framåt förmiddagen.[3] Uttrycket "sömntuta" används i vardagligt tal för en person som sover länge på morgonen, det vill säga en sjusovare.
"Sover"
"Sömnig"
"Klarvaken"
I bakgrunden en grön knopp
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Davies, Paul; Bob Gibbons. Field Guide to Wild Flowers of Southern Europe. The Crowood Press Ltd
- ↑ ”California poppy, golden poppy, copa de oro”. Florida Museum of Natural History, University of Florida. http://www.flmnh.ufl.edu/flowerpower/poppy.html. Läst 9 april 2012.
- ↑ Karin Berglund: Bonniers stora bok om Din trädgård s.131
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sömntuta.
