SWB-huset

SWB-huset var en byggnad vid Vasagatan 24 i centrala Stockholm som innehöll kontor och bostäder för Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar.

Historik

Det enskilda järnvägsbolaget Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar (förkortat SWB) hade genom en utbyggnad 1872–75 fått slutstation och stationshus i Huvudsta, men genom SJ:s anslutningsbana kunde man ta sig vidare in till Stockholms centralstation. Arkitekten Erik Lallerstedt svarade för utformningen av många av SWB:s byggnader och ritade även ett kontors- och bostadshus mitt emot centralstationen i kvarteret Svanen vid korsningen av Vasagatan och Klarabergsgatan^[1]. Nybyggnadsritningarna signerades 1901 och året därpå kunde byggnaden slutbesiktigas.^[2]

Lallerstedt arbetade vid denna tid i en kraftfull jugendarkitektur, som utmärktes av mjukt modellerade putsfasader, rundade burspråk eller utbyggnader, höga valmade tak, putsdekor i form av tunna ränder och infällda kakelplattor i mustiga färger; uttryck som återfinns i den fem våningar höga byggnaden.^[3] Ivar Tengbom var vid denna tid medarbetare på arkitektkontoret och svarade för formgivningen av de lokreliefer som prydde bottenvåningens kalkstensfasad. Det höga valmade taket kröntes av en telefongalge varigenom telefontrådar kunde dras. Mot Hotell Continental utmed Klarabergsgatan fanns en lägre huskropp i tre plan.

I husets bottenvåning låg i många år restaurangen Klarabergaren som var en av flera Norma-restauranger i innerstaden. Det rundade hörnet pryddes under senare år av en klocka och neonreklam då huset även byggts på med en våning.

SWB förstatligades 1944 och fastigheten tillföll SJ. Huset hindrade i många år utbyggnaden av Klarabergsviaduktens norra halva, och 1961 revs byggnaden.^[4] På platsen uppfördes under åren 1962–1965 kontors- och affärshuset Klarabergsgatan 60 efter ritningar av arkitekt Anders Berg med byggherren Olle Engkvist.