Sant'Antonio da Padova in Montorio
| Sant'Antonio da Padova in Montorio | |
| Kyrka | |
 Fasaden till Sant'Antonio da Padova in Montorio.
| |
| Land |  Italien
|
|---|---|
| Ort | Rom |
| Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Stift | Roms stift |
| Plats | Via di San Pietro in Montorio |
| Invigd | 1700-talet |
 Sant'Antonio da Padova in Montorio (nummer 1189) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från år 1748. Övriga avbildade sakrala byggnader: 1186) San Pietro in Montorio och 1187) Tempietto.
| |
Sant'Antonio da Padova in Montorio var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige Antonius av Padua. Kyrkan var belägen vid Via di San Pietro in Montorio i Rione Trastevere. ”Montorio” är en förvrängning av Mons Aureo (Gyllene berget), vilket är ett annat namn på Janiculum. Endast fasadens nedre del återstår.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Kyrkan uppfördes under 1700-talets första hälft på en avsats vid den trappa som förbinder Piazza di San Pietro in Montorio med Via Garibaldi.[1] Kyrkan hade ett skepp. År 1873 exproprierades franciskanklostret vid San Pietro in Montorio och fem år senare, år 1878, dekonsekrerades och revs kyrkan Sant'Antonio da Padova.[2] Över altaret fanns en målning föreställande titelhelgonet Antonius av Padua. Denna bevaras numera i San Pietro in Montorio och kan beskådas i den korridor som leder från själva kyrkan till den gård där Tempietto är beläget.[3] År 1881 invigdes Real Academia de España en Roma (Spanska akademin i Rom) i det nedlagda klostrets lokaler.[4] Kyrkan Sant'Antonio da Padova in Montorio omvandlades till en av akademins konstnärsateljéer.[5]
Det enda som kvarstår av kyrkan är fasadens nedre del. Tre trappsteg leder upp till den igenmurade ingångsportalen som kröns av ett segmentbågeformat pediment. Portalen flankeras av två par doriska pilastrar. Det förkroppade entablementets fris bar tidigare inskriptionen VOTVM FECIT — GRATIAM ACCEPIT (”Han avgav ett löfte – han mottog nåd.”).[3][4] Ovanför fasaden sitter Spaniens kungliga vapen i en festongomramad tondo.[5]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
|
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Gigli 1980, s. 160.
- ^ Rendina 2000, s. 38.
- ^ [a b] Armellini 1891, s. 662.
- ^ [a b] Lombardi 1998, s. 319.
- ^ [a b] Kuhn-Forte 1997, s. 976.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651
- Bernardini, Bernardino (1744) (på italienska). Descrizione del nuovo ripartimento de' rioni di Roma: fatto per ordine di N. S. Papa Benedetto XIV. Roma: G. Salomone. OCLC 8865234
- Gigli, Laura (1980) (på italienska). Rione XIII: Trastevere. Guide rionali di Roma. "1" (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. OCLC 312346318
- Kuhn-Forte, Brigitte (1997) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms. 4. Band, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms. Die Kirchen von Trastevere. Purkersdorf: Verlag Brüder Hollinek. ISBN 3-85119-266-4
- Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329
- Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. ISBN 88-8289-419-3