Sensibilisering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sensibilisering innebär att utveckla känslighet för (något). Inom medicinen är det den process som gör att kroppen utvecklar en (över)känslighet för något, dvs allergi. Antikroppar bildas hos en del människor när kroppen kommer i kontakt med ett "vanligt" ämne. Ämnet blir då en allergen för personen och nästa gång personen kommer i kontakt med ämnet utsöndrar mastceller i näsa, hals, lungor och ögon histamin och allergin bryter ut. Kroppen har då blivit sensibiliserad.

Inom psykologin är sensibilisering effekten eller processen då man blir mer alert av ett stimuli för varje gång man utsätts för det. Motsats till habituering.

Inom metallurgi är detta ett välkänt fenomen där exempelvis austenitiska rostfria stål får kromfattiga områden på grund av för hög kolhalt och missgynnsam värmebehandling vid ca 550-850°C.[1] Diffusionshastigheten är hög medan kolets löslighet är låg i temperaturintervallet vilket resulterar i att krom tas från korngränserna och binds i kromkarbider.[2] Resultatet blir ett kromfattigt områden i korngränser med kraftigt sänkt korrosionsmotstånd som kan bli riktigt sprött.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mattsson, Einar (1987). Elektrokemi och korrosionslära. Stockholm: Korrosionsinstitutet. sid. 123. ISBN 91-87400-00-6 
  2. ^ Ullman, Einar (2003). Karlebo materiallära (14). Liber AB. sid. 237. ISBN 91-47-05178-7 
  3. ^ Meyers and Chawla (2009) (på Engelska). Mechanical Behavior of Materials (2). Cambridge University Press. sid. 818. ISBN 978-0-521-86675-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]