Skakvåld

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Shaken baby syndrome)
Hoppa till: navigering, sök

Skakvåld innebär att en person skakar ett barn så att barnets huvud kastas fram och tillbaka.[1] Neurokirurgen Guthkelch lade 1971 fram en hypotes om att miss­handel kan ge upphov till subduralblödning utan att det finns några synliga yttre skallskador.[1] I artikeln beskrivs två fall där föräldrarna medgivit att de av olika anledningar skakat barnet innan det insjuknat.[1] Ett av barnen hade dessutom ögonbottenblödning.[1] Sambandet mellan skakvåld, subduralblödning och ögonbottenblödning beskrevs av Caffey 1972 och kallades då the Whiplash shaken infant syndrome.[1] Skadorna ansågs uppkomma då barnets huvud genom skakning utsattes för acceleration­-deceleration och rotationskrafter.[1] Teorin ifrågasattes i en biomekanisk studie av Duhaime och medarbetare 1987.[1] Slutsatsen i denna studie var att isolerad skakning utan direkt våld, troligen inte ger tillräcklig kraft för att orsaka dessa skador.[1] Benämningen på tillståndet har senare ändrats till Shaken baby syndrome (SBS) och en mängd studier har publicerats om sambandet mellan olika kliniska och röntgenologiska fynd och skador orsakade av skakvåld.[1]

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Den engelska termen för triaden är Shaken baby syndrome (SBS), vilken syftar på de symtom/fynd som kan uppkomma efter isolerat skakvåld det vill säga skakning utan att huvudet stött emot något föremål.[1] American Academy of Pediatrics förordade år 2009 en bredare term, Abusive head trauma (AHT) vilken inkluderar även direktvåld mot huvudet.[1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

SBS har sagts drabba mellan 1 200 och 1 600 barn varje år i USA.[2] Omkring 25 %-30 % av offren dör av skadorna. Det är den näst vanligaste dödsorsaken för personer i den åldern. De som överlever kan drabbas av nedsatt motorik, utvecklingsstörning, epilepsi, blindhet eller få beteendestörningar.

De flesta drabbade är yngre än sex månader och sällan över ett år. Shaken baby syndrome drabbar spädbarn ur alla samhällsklasser och kulturer.[3]

Kontroverser och alternativa hypoteser[redigera | redigera wikitext]

SBS är en internationellt omtvistad diagnos och det finns ett flertal forskare som har presenterat kritik mot den.[4][5]

Det finns även flera rättegångsfall (i bland annat USA, England och Sverige[6]) där rätten har avvisat hänvisningar till SBS eftersom det ansetts att vetenskapsmännen inte är överens om huruvida det är möjligt att bevisa att en given hjärnskada orsakades av misshandel eller en olycka. Dessutom finns det ett flertal fall där rätten av samma skäl friat föräldrar när de överklagat en tidigare fällande dom.

Det finns också studier som visar på att den typen av hjärnskador (synliga på MRI) som anses typiska för SBS kan förekomma hos nyfödda och i övrigt helt friska spädbarn.[7]

En svensk systematisk översikt av forskningen på området visar att träffsäkerheten är oklar när den så kallade triaden av symtom och fynd används vid medicinsk utredning av misstänkt skakvåld hos små barn som inte visar andra tecken på att ha utsatts för våld.[8] Triaden är kombinationen av ögonbottenblödning, blödning under hårda hjärnhinnan och hjärnpåverkan.[8] Utvärderingen från SBU bekräftar att triaden kan förekomma vid skakvåld men drar också slutsatsen att det inte går att bedöma hur rättvisande triaden är som tecken på att ett barnet har utsatts för just skakvåld, eftersom forskningen på området är knapphändig.[8] Den mest tillförlitliga kunskapen kommer från studier av erkända eller bevittnade fall av skakvåld, vilket är ovanligt.[8] Det finns publicerade fallstudier som tyder på att skadorna kan uppstå även på annat sätt.[8] I en del studier av skakvåld har det enligt översikten förekommit cirkelresonemang – när vården först bedömt att det finns misstanke om skakvåld hos barn som har triaden, och forskare därefter undersökt förekomsten av olika fynd i triaden hos barn där misstanke föreligger.[8]

En särskild etisk analys som publicerades av SMER i anslutning till SBU:s översikt framhåller att själva termen skakvåld är etiskt problematisk eftersom den i sig inbegriper en uppkomstmekanism som enligt SBU inte säkert kan fastslås bara med ledning av triaden.[9][8] SMER rekommenderar att man slutar använda termen skakvåld på grund av risken för förväxling mellan hypotes och säker kunskap, och anger att en alternativ term bör vara neutral i fråga om uppkomstmekanism.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Skakvåld – Triadens roll vid medicinsk utredning av misstänkt skakvåld” (på sv). www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/skakvald--triadens-roll-vid-medicinsk-utredning-av-misstankt-skakvald/. Läst 9 juni 2017. 
  2. ^ National Center for Injury Prevention and Control. ”Child Maltreatment: Fact Sheet”. Centers for Disease Control and Prevention (CDC). http://www.cdc.gov/ncipc/factsheets/cmfacts.htm. 
  3. ^ ”In Shaken Baby Syndrome, Women as Likely to be Perpetrators as Men: Study”. Consumer HealthDay. http://consumer.healthday.com/caregiving-information-6/infant-and-child-care-health-news-410/in-shaken-baby-syndrome-women-as-likely-to-be-perpetrators-as-men-study-650594.html. Läst 1 juni 2015. 
  4. ^ R. USCINSKI. ”Shaken Baby Syndrome: fundamental questions”. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12201392?dopt=Abstract. 
  5. ^ Jane M. Orient, M.D.. ”Reflections on 'Shaken Baby Syndrome': A Case Report”. http://www.jpands.org/vol10no2/orient.pdf. 
  6. ^ Dag Viktor et al, HD ger vägledning om skakvåld, Svensk juristtidning 2015
  7. ^ V.J. Rooks, J.P. Eaton, L. Ruess, G.W. Petermann,J. Keck-Wherley, R.C. Pedersen. ”Prevalence and Evolution of IntracranialHemorrhage in Asymptomatic Term Infants”. http://www.ajnr.org/cgi/content/abstract/29/6/1082. 
  8. ^ [a b c d e f g] ”Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Skakvåld – Triadens roll vid medicinsk utredning av misstänkt skakvåld. Stockholm: SBU, 2016.”. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/skakvald--triadens-roll-vid-medicinsk-utredning-av-misstankt-skakvald/. Läst 10 november 2016. 
  9. ^ [a b] ”SMER. Etisk analys: skakvåld. Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd, 2016.”. http://www.smer.se/nyheter/etisk-analys-av-skakvald/. Läst 10 november 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]