Sigrid Backman

Från Wikipedia
Version från den 29 mars 2017 kl. 16.20 av Bulver (Diskussion | Bidrag) (Lagt till/utökat Bibliografi +textputs +mellanrubriker)

Sigrid Sofia Backman, född den 1 december 1880 i Helsingfors, död den 26 maj 1938, var en finlandssvensk författare

Biografi

Föräldrar var järnvägstjänstemannen Karl Viktor och Sofia Backman. Familjen härstammade från östra Nyland, men Sigrid Backman växte upp i Helsingfors. Efter studier vid Svenska privata läroverket för flickor, arbetade hon i korta perioder på kontor och blev sedan hemmadotter och författare. “Oavhängig kvinna och människa” betecknade hon sig själv som.

Författarskap

Med sitt icke-modernistiska berättande, hamnade Backman under sin livstid i hög grad i Edith Södergrans skugga och nonchalerades av en snillrik och självmedveten litterär generation, som tog avstånd från traditionella former och populärt berättande. Ändå var Backman i högre grad än många av sina kolleger under första halvan av 1900-talet en formellt medveten idéförfattare. Men hennes idylliserande anslag och hennes moraliska övertygelse var ett helt annat än det då förhärskande och hon vände sig till en annan läsekrets.

Idag framstår Backman som en författare, som inte fogade sig efter sin tids gängse uppfattningar. Hon beskrev arbetare och bönder, både som kollektiv och som individer. Hon ådrog sig ett starkt missnöje från etablissemanget, när hon tog ställning mot de segrande vitas övergrepp 1918, fast hon inte verkar ha fått mycket stöd för detta ställningstagande från den besegrade röda sidan. I två av sina böcker skriver Backman om inbördeskrigets förödande inverkan på människorna: Ålandsjungfrun (1919) handlar om byn Pigbacka, där man sympatiserar med den röda sidan. Sömmerskan Klara tar inte politisk ställning, men när hennes älskade David skjuts ner, dränker hon sig i tyst protest. De djupa klyftor som inbördeskriget skapade, skildras också i Familjen Brinks öden (1922), där Ragna skriver ett avskedsbrev till sin vite fästman, efter att hennes tre bröder alla stupat på den röda sidan. Boken utspelar sig, till skillnad från Backmans tidigare böcker, i Helsingfors arbetarkvarter. Samma miljö skildras också i Bostadsbolaget Sjuan i Lergränden (1926). Backman var en av tämligen få finlandssvenska författare, som beskriver Helsingfors arbetarmiljöer.

Backman tog ställning för natur och småskalighet mot maskinkulturens alienerande inflytande. Hennes näst sista roman, De fåvitska trollen (1932), är en kritik av det mekaniserade och massproducerande samhället. Trollen och häxorna, som står för en alternativ livsstil med sina ideal om frihet, fantasi och empati, blir alltmer trängda. Backmans idéer knyter an till samtida strömningar inom kvinnorörelsen, som senare kom att stå nära den pacifistiska och ekologiska feminismen. Hon förespråkade stillhet, förnöjsamhet och pacifism i en tid av civilisationsoptimism, individuell förhävelse och nationalistisk hets. Och hon skrev underhållande och personligt.

Bibliografi

Nyutgåvor

  • Ålandsjungfrun : Bostadsbolaget Sjuan i Lergränden. Finlandssvenskt bibliotek, 0428-4569 ; 22. Helsingfors: Schildt. 1961. Libris 674448 
  • Familjen Brinks öden : De fåvitska trollen. Finländskt bibliotek, 99-0119607-8. Helsingfors: Schildt. 1974. Libris 7844422. ISBN 951-50-0062-9 

Källor

  • Forssell, Pia (2000). ”Skönandar och engagemang”. Finlands svenska litteraturhistoria. D. 2 (Helsingfors, 2000): sid. 55-60.  Libris 9233420
  • Holmström, Roger (2005). Att ge röst: omvärld och identitet i några nyländska folklivsberättelser. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 678. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Libris 9891930. ISBN 951-583-121-0 
  • Lival-Lindström, Maria (2009). Mot ett eget rum : den kvinnliga bildningsromanen i Finlands svenska litteratur. Åbo: Åbo Akademis förlag. Libris 11704598. ISBN 9789517655002 
  • Merete Mazzarella: Kapitlet "Oavhängig kvinna och människa" i "Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen", 1985
  • Rask, Hedvig, "Sigrid Backman", Biografiskt lexikon för Finland 3, SLS och Atlantis 2011
  • Toftegaard Pedersen, Arne (2007). ”Fjärran från flanörstråken : om Anna Åkesson och Sigrid Backman”. Urbana odysséer  : Helsingfors, staden och 1910-talets finlandssvenska prosa / (2007): sid. 332-362.  Libris 10644770

Vidare läsning

  • Ekman, Michel (2011). Må vi blicka tillbaka mot det förflutna : svenskt och finskt hos åtta finlandssvenska författare 1899-1944. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 749. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Libris 12285378. ISBN 978-951-583-220-7 
  • Holmström, Roger (2005). ”Lyssnandets och seendets tolk : Sigrid Backman”. Att ge röst : omvärld och identitet i några nyländska folklivsberättelser / (2005): sid. 140-167.  Libris 9933742
  • Homén, Olaf (1915). De nya författarna. Frågor för dagen, 99-0578548-5 ; 6. Borgå: Schildt. sid. 58-63. Libris 897508 
  • Renman, Maria (2005). ”Lågmäld men tydlig civilisationskritik”. Astra nova 2005(87):2,: sid. 26-31. 1238-1837. ISSN 1238-1837.  Libris 9901558
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sigrid_Backman&oldid=39439380”