Simon Bjurbeck

Från Wikipedia
Simon Bjurbeck
Född1643[1]
Stora Tuna församling[1], Sverige
Död6 juli 1697[1]
Ljusnarsbergs församling[1], Sverige
Nationalitetsvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningSkolman, präst
ArbetsgivareLjusnarsbergs församling
Redigera Wikidata

Simon Bjurbeck, född 1643 i Stora Tuna socken, död 6 juli 1697 i Ljusnarsbergs socken, var en svensk skolman, präst och översättare. Han får inte förväxlas med orgelbyggaren Samuel Bjurbeck

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Simon Martini Bjurbeck föddes 1643 på Hyttinge i Stora Tuna socken. Han var son till bonden Mårten Simonsson. Bjurbeck gick i Tuna skola, Västerås skola 1651, uppflyttad till gymnasiet 1661. Han blev 1668 student vid Uppsala universitet där han var musikstipendiat 1671-1672 under rector cantus Carolus Petri Wallinus.[2] Han blev 1673 kollega vid Västerås skola och assisterade bland annat rector cantus med undervisning på flöjt och skalmeja. Bjurbeck prästvigdes 30 september 1674 och blev samma år apologist. Han blev rektor vid skolan i Avesta 1675 samt komminister i Avesta församling, Grytnäs pastorat. Bjurbeck blev 1687 kyrkoherde i Ljusnarsbergs församling, Ljusnarsbergs pastorat. Han var repondens vid prästmötet 1694. Bjurbeck avled 6 juli 1697 i Ljusnarsbergs socken och begravdes 19 september samma år med likpredikan av biskop Carolus Carlsson.[3]

Sjögren har avfärdat uppgiften hos Hülphers att Simon Bjurbeck skulle ha byggt en orgel i Ljusnarsberg.[4]

Familj Ljusnarsberg[redigera | redigera wikitext]

Bjurbeck gifte sig 4 juli 1676 med Catharina Arendz (1658–1707). Hon var dotter till bokhållaren P. Arendz i Säters socken. De fick tillsammans barnen Henrik och Catharina.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1685 – Heinrich Müllers kors- boot- och bönschola. Bjurbecks översättning av en bok av Heinrich Müller.[5]

Orgelverk[redigera | redigera wikitext]

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1693 Ljusnarsbergs kyrka Västerås 1 10 [6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Johan Fredrik Muncktell, Westerås stifts herdaminne, vol. 2, 1844, s. 84-85, läst: 19 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Rudén, Jan Olof (2023). Musiken i Uppsala under stormaktstiden : bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 2, 1660-1730. Del B, Biografier [Elektronisk resurs]. sid 125-126 Läst 22 mars 2024
  3. ^ [a b] ”Ljusnarsberg eller Nya Kopparberget”. Stefan Zenker. 28 november 2019. https://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/ljusnarsberg.shtml#kh. Läst 16 juni 2021. 
  4. ^ Sjögren, Josef (1952). Orgelverken i Västerås stift: en historisk översikt 1952. Stockholm. sid. 162. Libris 1444606 
  5. ^ Bjurbeck, Simon Martini; Heinrich Müller (1685). Heinrich Müllers kors- boot- och bönschola förestält af Davidz then sidste boot-psalm,och på thet swenske språket öpnat. Västerås: Boëtius Hagen. Libris 2518291 
  6. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 180, 282. Libris 2413220