Visa källa för Slaveri i Kina

[[File:Chinese Slave trade.jpg|thumb|Chinese Slave trade]]'''Slaveri i Kina''' förbjöds slutligen formellt år 1910, <ref name="EncAnt">Hallet, Nicole. "[https://books.google.com/books?id=_SeZrcBqt-YC&pg=PA156 China and Antislavery] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140817063732/http://books.google.com/books?id=_SeZrcBqt-YC&pg=PA156 |date=2014-08-17 }}". ''Encyclopedia of Antislavery and Abolition'', Vol. 1, p. 154{{spaced ndash}}156. Greenwood Publishing Group, 2007. {{ISBN|0-313-33143-X}}.</ref><ref>Gang Zhou.<!--sic--> [https://books.google.com/books?id=8jKsAAAAIAAJ&pg=PA158 Man and Land in Chinese History: an Economic Analysis] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160412150534/https://books.google.com/books?id=8jKsAAAAIAAJ&pg=PA158 |date=12 April 2016 }}, p. 158. Stanford University Press (Stanford), 1986. {{ISBN|0-8047-1271-9}}.</ref><ref>Huang, Philip C. ''[https://books.google.com/books?id=wtkwLVoh9O0C&pg=PA17 Code, Custom, and Legal Practice in China: the Qing and the Republic Compared]'' {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140817090838/http://books.google.com/books?id=wtkwLVoh9O0C&pg=PA17 |date=17 August 2014 }}, p. 17. Stanford University Press (Stanford), 2001. {{ISBN|0-8047-4110-7}}.</ref> men fortsatte i praktiken fram till 1949.<ref name="ChImp">Rodriguez, Junius. "[https://books.google.com/books?id=ATq5_6h2AT0C&pg=PA146 China, Late Imperial] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140817072244/http://books.google.com/books?id=ATq5_6h2AT0C&pg=PA146 |date=2014-08-17 }}". ''The Historical Encyclopedia of World Slavery'', Vol. 1, p. 146. ABC-CLIO, 1997. {{ISBN|0-87436-885-5}}.</ref>
Slaveriet existerade under hela Kinas dokumenterade historia fram till 1900-talet, men det var alltid ett fenomen på marginalen, eftersom Kinas starka feodala system gjorde att eliten kunde använda bondebefolkningen för det grovarbete som slavarbetskraft annars hade utfört. 

==Historik==

Slaveriet i [[Kina]] har varierat över tiden. Uppskattningsvis fem procent av befolkningen var förslavad i [[Handynastin|Handynastins]] Kina (200-tal), inklusive de slavar som hämtats från [[Filippinerna]]. Vid denna tid förekom slaveri som bestraffningsmetod inom rättssystemet. De förekom även en viss slavhandel med andra länder, och som gåvor från tributstater.

I Kina utgjorde slavar normalt sett en minoritet av befolkningen. Det starka feodalsystemet, som tvingade bondebefolkningen att arbeta för godsägarna, gjorde att det inte fanns något behov av ett regelrätt slaveri i större skala. Däremot förekom en minoritet slavar inom hushållen och sexindustrin. Dessutom var hovens [[eunuck]]er slavar, och dessa kunde vid hoven uppgå till ett stort antal. Under [[tangdynastin]] förekom en slavhandel med utlandet, främst flickor från [[Vietnam]] och [[Korea]], för sexuella ändamål.<ref>Schafer, Edward H. (1963), The Golden Peaches of Samarkand: A Study of T'ang Exotics, University of California Pres</ref> Under [[Qingdynastin|manchudynastins]] tid kallades slavarna – som vid denna tid var närmast synonymt med hushållsslavar – för ''booi aha''.

Mellan 1723 och 1730 frigav kejsaren majoriteten av Kinas slavar i en reform med syftet att stärka kejsarmakten genom att jämna ut de sociala klyftorna.<ref name="Rodriguez, Junius 1997">Rodriguez, Junius. "China, Late Imperial". The Historical Encyclopedia of World Slavery, Vol. 1, s. 146. ABC-CLIO, 1997. {{ISBN|0-87436-885-5}}.</ref> Slaveriet som sådant avskaffades dock inte, även om slavarna efter detta utgjorde en ännu mindre minoritet av befolkningen. Under 1800-talet växte istället det slavliknande [[kuli]]systemet som ersatte slaveriet, och kulierna exporterades även till andra länder.

Slaveriet i Kina avskaffades slutgiltigt år 1909; lagen trädde i kraft året därpå, men i praktiken förekom slaveri fram till 1949.<ref name="Rodriguez, Junius 1997"/> [[Mui Tsai]]-slaveriet tillhörde de sista formerna av slaveri som praktiserades i Kina.

==Källor==
===Noter===
<references/>

[[Kategori:Slaveri efter land|Kina]]
[[Kategori:Kinas historia]]