Solkaktussläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Solkaktussläktet
Disocactus flagelliformis2.jpg
Ormkaktus (D. flagelliformis)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljKaktusväxter
Cactaceae
UnderfamiljCactoideae
TribusHylocereeae
SläkteSolkaktussläktet
Disocactus
Vetenskapligt namn
§ Disocactus
AuktorLindley, 1845[1]
Arter
Hitta fler artiklar om växter med

Solkaktussläktet (Disocactus) är ett mångformigt växtsläkte inom familjen kaktusväxter som innehåller både epifytiska och litofytiska arter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Stammar ribbade till platta eller bladlika stammar. Areolerna kan ha taggar, men de saknas helt hos andra arter. Blommorna varierar i storlek och form. De är dagblommande och vanligen klart färgade i rött till orange eller rosa, men andra färger förekommer också. Ståndarna sitter i två rader. Frukten är bärliknande.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Arter av detta släkte finner man i Mexico och Centralamerika.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Släktet står Epiphyllum och Pseudorhipsalis nära. Skiljs från Epiphyllum genom att blommorna slår ut på dagen, Epiphyllum är nattblommare. Pseudorhipsalis har en krans ståndare, Disocactus två. Detta mångformiga släkte har tidigare varit uppdelat i en mängd mindre släkten vilka numera samlats under Disocactus för att få en mer hållbar systematik. Mellan extremerna i släktet, ormkaktus (D. flagelliformis) och D. quetzaltecus, finns en jämn ström av övergångsformer som gör indelning i flera, mindre släkten svår.

Odling[redigera | redigera wikitext]

Flertalet arter är lättodlade. De behöver en väldränerad, humusrik jord och riklig tillgång på vatten under sommaren. Ljus placering är viktig, arter med taggar och ribbade stammar kräver sol. De övervintras svalt och ljust och minimitemperaturen bör vara ca 10°C. Arter med ribbade stammar vill ha torrare övervintring än arter med platta stammar.

Hybrider[redigera | redigera wikitext]

Solkaktusar korsar sig lätt med andra arter, både inom det egna släktet och med arter i andra släkten. Flera av släktes arter har använts flitigt för att få fram de sk bladkaktusarna, som på engelska ofta kallas "Orchid Cacti" (orkidékaktusar). En annan kategori hybrider har ribbade stammar och kallas "Rat Tail Cacti" (råttsvanskaktusar).

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Aporocactus Lem. 1860
  • Heliocereus (A.Berger) Britt.&Rose 1909
  • Chiapasia Britt.&Rose 1923
  • Nopalxochia Britt.&Rose 1923
  • Bonifazia Standley&Steyermark 1944
  • Lobeira Alexander 1944
  • Pseodonopalxochia Backeb. 1958

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Cactus Family, Edward F.AndersonISBN 0-88192-498-9