Spaltning
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Spaltning är i mineralogin en term som beskriver hur kristaller bryter isär. Vissa kristaller spaltas redan vid lätt anslag längs stora, plana ytor.[1][2][3][4]
Exempel på relation mellan kristallers habitus (yttre form) och spaltning. a) basal spaltning (1 riktning); b) prismatisk spaltning (2 riktningar); c) kubisk spaltning (3 riktningar med 90° mellan dem); d) romboedrisk spaltning (3 riktningar som avviker från 90° mellan dem); e) oktaedrisk spaltning (4 riktningar); f) dodekaedrisk spaltning (6 riktningar)
Termen används även för kristaller i metall.[5]
Biotit (mörk glimmer) har ett spaltplan (basal spaltning)
Muskovit (ljus glimmer) har ett spaltplan (basal spaltning)
Kalcit med inre synliga spaltytor (romboedrisk spaltning)
Fluorit har fyra spaltplan som ger oktaedriska former
.jpg)
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Klov – klyvplan i bergart
- Dislokation (metallurgi) – kristalldefekt i metall
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bengt Loberg 1980, Geologi, material, processer och Sveriges berggrund, ISBN 91-1-804182-5 sidor 83–85
- ^ Erich Spicar 1995, Mineral och bergarter, ISBN 91-534-1385-7 sidan 220
- ^ Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, ISBN 978-91-6319-069-8 sidan 24
- ^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sidor 30–31
- ^ ”spalta verb¹, Ssgr: -YTA”. SAOB. 1982. https://svenska.se/saob/?id=S_08875-0309.DMUd&pz=5. Läst 17 november 2021.