Sparre av Aspnäs

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sparre av Aspnäs
Sparre av Aspnäs
UrsprungUppland
SätesgårdAspnäs i Östervåla socken i Uppland
Framståenderiksrådet Gisle Elinesson (Sparre av Aspnäs)
riksrådet Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs)
† Utslocknad i Sverige
Utslocknadsenast 1380
SvärdssidanMagnus Gislesson (Sparre av Aspnäs), dog 1372 eller 1373
SpinnsidanHelena Magnusdotter (Sparre av Aspnäs), död senast 1380

Sparre av Aspnäs var en högfrälseätt besutten i Uppland och Mälarlandskapen, uppkallad efter gården Aspnäs i Östervåla socken i Uppland. Ätten hade troligen gemensamt ursprung med Sparre av Tofta, Sparre av Vik och Sparre av Hjulsta och Ängsö. Bröderna Karl och Gisle Elinasson nämns i början av 1300-talet. Ätten dog ut under 1300-talet.

Släkttavla[redigera | redigera wikitext]

  1. N. N. Gift med Elin.
    1. Dotter. Mor till den Johan Karlsson, som nämnes i urkunderna från 1321, förde en sparre i vapnet och 1345 av Gisle Elinason kallas »nepos».
    2. Karl Elinason, 1304-—1318, riddare. Uppträder tidigast 1304. Var slottsfogde på Kalmar 1311 och 1312 samt tydligen ännu 1318. Var riddare 1313. Ägde jord i Danderyds socken i Uppland. Dog troligen 1318 eller kort därpå. Begrovs i dominikanklostret i Sigtuna.
      1. Arvid Karlsson. Namnes tidigast 1331, då han av påven providerades till kanik i Uppsala. Erhöll där Alunda prebende efter Ulf Holmgersson (Ama), som dog 1335. Nämnes 1335 som kanik i Linköping, 1340 som kanik både i Uppsala och i Linköping; i Linköping innehade han prebenda Resurrectionis. Skrev 19.12 1340 i Avignon sitt testamente, enligt vilket han valde sin gravplats i dominikanklostret därstädes, och var död 29.5 1342, då hans efterträdare som innehavare av Alunda prebende providerades. Ägde jord i Långhundra, Rasbo och Torstuna hd i Uppland samt i Tjusts hd i Småland.
      2. Lars Karlsson, 1335—1358, riddare, riksråd, drots. Uppträder tidigast 1335. Blev riddare 1335. Nämnd som riksråd från 1346, som ståthållare i Skåne 1352—1354, som konung Magnus’ drots 1357. Levde ännu 1358 och dog senast 1359 enligt regest av nu förlorat brev, som visar, att han då fick efterträdare som häradshövding i Bråbo hd i Östergötland. Ägde jord i Algutsrums hd på Öland och i Tjusts hd i Småland, i Långhundra hd i Uppland samt troligen i Kinda hd i Östergötland. Troligen gift senast 1346 med Birgitta Matsdotter, dotter av riddaren Mats Törnesson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt) och Ingegärd Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt) samt änka efter en Knut Porse. Hon ägde jord i Dals hd i Östergötland samt troligen även sin mors forna sätesgård Händelö i S:t Johannis sn i Losings hd i samma landskap.
        1. Ingegärd Larsdotter. Uppträder tidigast 1368. Dog något av åren 1378—1380 och ärvdes av sin halvbroder Magnus Porse. Ägde jord i Långhundra hd i Uppland och i Aska hd i Östergötland. Var tidigare gift med en till namnet okänd riddare och blev senast 1368 omgift med Arvid Kettilsson (Gren), som uppträder i urkunderna från 1343, bodde på Ekeby i Rytteme sn i Snevringe hd i Västmanland och troligen dog 1369. Av honom fick hon i morgongåva jord i nämnda hd.
    3. Gisle Elinesson (Sparre av Aspnäs), i Aspnäs, Östervåla, var riddare och riksråd. Han är nämnd 1334–1344, var död 1357. Uppträder tidigast 1310. Blev riddare något av åren 1315—1317. Nämnes bland hertiginnornas råd från 1318, som riksråd från 1320. Daterade 1345 sitt testamente på Aspnäs i Östervåla sn i Våla hd i Uppland, där ett salubrev till honom angående jord i trakten daterades 1347, och där hans söner sedan ägde ett stenhus, varför det torde ha varit hans sätesgård. Nämnes som levande senast 1350. Hade valt sin gravplats i dominikanklostret i Sigtuna. Gift först med Margareta Bengtsdotter (död före 1335), som begrovs i dominikanklostret i Sigtuna, dotter av riddaren och riksrådet Bengt Bosson (Bengt Bossons ätt), vars enda kända hustru Ragnhild var syster till riddaren Harald Älgs till börden okända hustru. Omgift senast 1335 med Ingeborg Barnamsdotter, som dog senast 1338, och vars moder var nyssnämnde Bengt Bossons sons, riddaren och riksrådet Magnus Bengtssons änka Birgitta Knutsdotter (Lejonbjälke).
      1. Märta Gisledotter (Sparre av Aspnäs) av släkten Sparre av Aspnäs var dotter till Gisle Elinason (Sparre av Aspnäs) och Ingeborg Barnamsdotter. Hon var gift med Rörik Tordsson (Bonde) blev änka 11 mars 1382. Hon var mor till Tord Röriksson (Bonde).
      2. Barnam Gislesson, nämnd 1357 i Tierp, när han säljer stenhuset, kapellet och andra byggnader i Aspnäs (i Östervåla socken) till sin broder herr Magnus Gislesson för 400 mark att betalas vid de tidpunkter som dennes brev föreskriver. Köpet har gjorts på Tierps ting enligt landslag i närvaro av herr Nils i Tierp som köpvän samt Johan Domare och Peter i Bro, kyrkvärd i Tierp, som vittnen.. [1]
      3. Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) på Aspnäs gård i Östervåla var ett svenskt riksråd och riddare. Han dog 1373 i Irby i Vendel. Uppträder tidigast 1335. Blev riddare något av åren 1335—1341. Nämnes som riksråd från 1362 men tycks 1371 ha uteslutits ur rådet. Uppträder som häradshövding i Tjust 1361—1369 och i Gästrikland 1370. Bodde 1352 och 1353 tydligen på Örby (nu Örbyhus) i Vendels sn, Örbyhus hd i Uppland men köpte 18.1 1357 av sin broder Barnam Gislason stenhuset vid Aspnäs i Östervåla sn. Våla hd i Uppland och daterade 1362—1370 flera brev på Aspnäs, varför det då torde ha varit hans sätesgård. Dog 1372 eller 1373. Gift senast 1346 med Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt), vilken levde ännu 1373 men var död 1381, var dotter av riddaren och riksrådet Knut Folkason (Algotssönernas ätt) och Margareta Tyrgilsdotter (Tyrgils Knutssons ätt) samt tidigare varit gift med Erik Boberg, som levde ännu 1335.
        1. Dotter. Levde troligen ännu 1373 men var död 1375, då hennes nedan nämnde make var omgift. Gift senast 1369 med riddaren och riksrådet Bengt Filipsson (Ulv), vilken tidigare varit gift med Birgitta Karlsdotter (delad sköld; dotter av Karl Näskonungsson), som levde ännu 1359, och tidigast 1375 gifte om sig med Cecilia Ulfsdotter (Ulvåsaätten) samt dog omkring 1382. Deras avkomlingar ärvde Magnus Gislasons sätesgård Aspnäs.
        2. Helena Magnusdotter (Sparre av Aspnäs), död senast 1380, var dotter till Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt). Hon var gift med riksrådet Arvid Gustavsson Sparre (död omkring 1380) och mor till Margareta Arvidsdotter Sparre (död 1415).
    4. Gustav Elinason. Levde 1315, även beseglat ett brev tillsammans med Karl Elinason.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ sdhk_7130