Visa källa för Spor

{{för|SPOR|Svenskt perioperativt register}}

[[Fil:Porella SPT.jpg|thumb|right|240px|Sporkapsel och sporkapselstjälk på en levermossa.]] 

'''Spor''' är del av vissa levande [[organism]]ers [[livscykel]], till exempel [[svampar]]s, [[bakterie]]rs och [[växter]]s.

Processen där organismer producerar (bildar) sporer kallas sporulering. De gör det när den omgivande miljön genomgår ogynnsamma skiftningar i kemiska eller fysikaliska förhållanden, till exempel [[temperatur]] och [[torka]].

[[Fil:LycopodiumClavatum.jpg|thumb|right|240px|Sporangium (sporbildande organ) längst upp på lummer.]] 
==Sporer hos bakterier==
Vissa [[gramfärgning|grampositiva]] [[bakterier]] (till exempel [[Clostridium botulinum]]) kan via en speciell process gå in i en '''endosporfas'''. Då bildas '''[[endospor]]er''', som kan klara av extrema förhållanden. Eftersom bakterierna har kraftigt sänkt [[metabolism]] innanför väggarna kan de överleva extremt länge i för dem usla förhållanden. När de väl hamnar i gynnsamma förhållanden igen så kan de märka detta och snabbt utvecklas till aktiva bakterier. Som ''endosporer'' har bakterierna extra kraftiga [[cellvägg]]ar, kraftigt sänkt metabolism, speciella åtgärder för att hindra att deras [[kromosom]] förstörs av [[strålning]], uttorkning och liknande. Bland de bakteriestammar som har förmåga att bilda ''endosporer'' gör de detta istället för att utföra [[mitos]] (celldelning) ibland, och chansen för att de ska bilda en '''endospor''' ökar om förhållandena blir dåliga. Stammar av sådana bakterier kan därför överleva trots att man kokar dem, då det alltid är en viss andel av dem som är i '''endosporfas'''. För att döda också sporerna måste man genomföra [[Sterilisering (mikrobiologi)|sterilisering]], [[desinfektion]] räcker inte.

==Sporer hos mossor==
Hos alla typer av [[mossor]] ([[levermossor]], [[nålfruktsmossor]] och [[bladmossor]]) är sporer den aktiva spridningsenheten. Efter att spermier befruktat äggcellen hos honmossan växer den [[diploida]] (2''n'') [[sporofyt]]en upp. Längst upp sitter sporkapseln där reduktionsdelning sker och sporer (''n'') bildas. Därefter öppnas kapseln och sporerna sprids. När sporerna gror kan nya [[haploid]]a (''n'') mossplantor ([[gamofyter]]) växa upp. Hos vissa enkelt byggda levermossor kan sporkapselstjälken ibland saknas.

==Sporer hos lummerväxter och ormbunksväxter==
[[Fil:SporangienAsplenScol.jpg|thumb|left|240px|Sporansamlingar på undersidan av ett ormbunksblad.]] 
Hos kärlkryptogamerna ([[lummerväxter]]na och [[ormbunksväxter]]na) är sporerna också den aktiva spridningsenheten. Hos [[lummerväxter]] och [[fräkenväxter]] bildas sporerna i [[sporangier]] längst upp på den [[diploid]]a (2''n'') [[sporofyt]]en. Hos ormbunkar bildas sporerna som regel i sporgömmen (''sori'') på undersidan av bladen. När sporerna gror bildas [[gamofyter]] som kallas protallium (''n''). På dessa protallier finns han- och honorgan och likt hos mossorna krävs vatten för att spermierna ska kunna simma från hanorganet till honorganet där äggcellen finns. Efter befruktningen kan en ny diploid planta bildas (2''n''). 
=== Homo- och heterospori ===
Hos kärlkryptogamerna bildas oftast endast en typ av sporer (''homospori''). ''Heterospori'' innebär att ha två olika sorters sporgömmen och växter som har det kallas ''Heterospora'' ''växter''. I de honliga sporgömmena, som kallas makrosporgömmen finns fyra makrosporer och det är i dessa som protallierna utvecklas. I de hanliga sporgömmena - mikrosporgömmena finns många mikrosporer. Makrosporerna kallas alternativt för ''megasporer''. 

Exempel på växter med heterospori är [[vattenormbunkar|vattenormbunkarna]] ([[Salviniales]]) och [[mosslumrar]] (Selaginella).<ref>http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/selaginella/welcome.html © Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran Selaginellaceae Mosslummerväxter</ref>

==Sporer hos fröväxter==
[[Fil:Ovules_in_flower.png|thumb|left|200px|Megasporerna bildas ''inuti'' i fröämnet (''ovule'' på engelska) hos fröväxterna.]] 
Hos [[fröväxterna]] finns också sporer men de sprids inte. Alla fröväxter är heterospora; ''mikrosporer'' (''n'') bildas inuti hankottarna/hanblommorna medan ''megasporer'' (''n'') bildas inuti honkottarna/honblommorna (hos tvåkönade blommor så finns bägge typerna av sporer). Mikrosporen gror sedan inuti hankotten/hanblomman och ger upphov till [[pollen]]kornen som sedan sprids med vinden eller djur (oftast insekter). Megasporen bildar bland annat äggcellen inuti honorganet. Till skillnad mot övriga växter(=kryptogamerna) behövs ''inte'' blöta för befruktningen hos fröväxter. Således är fröväxterna i högre utsträckning än kryptogamerna anpassade till ett liv på land.

== Källor ==
 <references/>

[[Kategori:Växtanatomi]]