Städare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Städare i parkeringshus. Atlanta.

Städare (om kvinnliga sådana, särskilt tidigare, även städerska), formellt även eufemismen lokalvårdare, är en person vars huvudsakliga arbetsuppift är att städa. Benämningen städare används ofta informellt men även officiellt, särskilt i finlandssvenskan. Städare är ett traditionellt kvinnoyrke, men på senare tid har fler män börjat arbeta som städare. Ordet lokalvårdare förekommer i svenska media för första gången 1966.[1]

Städare kan vara anställda av städföretag eller direkt av uppdragsgivaren. Yrkesmässig städning utförs på arbetsplatser och i offentliga miljöer, men även i privathem.

Exempel på olika sorters städning:

  • Flyttstädning
  • Grundstädning eller ”första gångs”-städning
  • Kontinuerligt återkommande städning
  • Byggstädning
  • Specialstädning (till exempel väggtvätt eller fönsterputs)

Städare i Sverige[redigera | redigera wikitext]

PRYL är ett yrkesbevis som används i vissa sammanhang, vilket visar att en lokalvårdare uppfyller vissa kunskapskrav inom lokalvård samt att han eller hon arbetar aktivt som lokalvårdare.

Servicebranschens Yrkesnämnd (SRY) står tillsammans med OCN Sweden AB bakom SRY:s yrkesbevis och kompetensbeviset SRY bas för städare inom städ- och servicebranschen. Yrkesbeviset visa på att individen har både praktisk och teoretisk kunskap kring hur städarbetat skall utföras på ett professionellt sätt.

Den senaste städutbildningen är CLV+ en utbildning som fick 4 miljoner kronor av EU för att höja statusen och standarden på de som arbetar med lokalvård.

Städning är den vanligaste formen av husarbete som berättigar till så kallat RUT-avdrag. Skatteavdraget fungerar så att kunden betalar hälften av arbetskostnaden till städföretaget som utför arbetet. Efter avslutat arbete får städföretaget resten av arbetskostnaden från Skatteverket.

I samband med införandet av skattereformen RUT-avdrag för hushållsnära tjänster har även en bransch som förmedlar tjänster, som exempelvis städning, mellan leverantörer och privatkunder etablerats på den svenska marknaden.

Enligt undersökning publicerad i tidningen Du & jobbet är lokalvårdare ett av de yrken som har högst antal sjukpenningdagar. Undersökningen finns omskriven i en artikel på metro.se.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Från Rondell till Gräddfil: nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal. Solna: Svenska språknämnden & Esselte studium. 1989. Libris 8348020. ISBN 91-24-35516-X , s. 151

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]