Stentoftenstenen
Stentoftenstenen  | |
 | |
| Signum | DR 357 |
|---|---|
| RAÄ-nr | Sölvesborg 14:1(3) |
| Område | Blekinge |
| Placering | Sölvesborgs kyrkas vapenhus |
| Koordinater | 56°03′43″N 14°36′35″Ö / 56.06201°N 14.60971°Ö |
| Tillkomsttid | ca 700 e.Kr |
Stentoftenstenen, med signum DR 357, är en runsten i Gammeltorps socken, Listers härad i Blekinge. Stenen påträffades 1823 vid Sölvesborgs slott. Nu är den placerad i Sölvesborgs kyrkas vapenhus.
Stenen stod länge i en kåltäppa som tillhörde Sölvesborgs slott, på en stenlagd markbit som hette Stentoften, helt nära den gamla borgruinen. Därefter flyttades stenen till kyrkans vapenhus och fastsattes vid väggen.[1]
Inskriften är ristad med den urnordiska futharkens runor och texten löper nerifrån och upp i sex rader, varav de tre sista böjer sig i en båge utmed stenens avrundade topp. Budskapet är en förbannelseformel.[2] Stenen kan dateras till tiden omkring år 700 e.Kr och den översatta inskriften följer nedan:
Inskriften
Translitterering av runraden:
- §AP niuhAborumz ¶ niuhagestumz ¶ hAþuwolAfz gAf j ¶ hAriwolAfz (m)A--u snuh-e ¶ hidez runono fe(l)(A)h ekA hed¶erA
§AQ niu hAborumz ¶ niu hagestumz ¶ hAþuwolAfz gAf j ¶ hAriwolAfz (m)A--u snuh-e ¶ hidez runono fe(l)(A)h ekA hed¶erA
§B ginoronoz
§C herAmAlAsAz ¶ ArAgeu we(l)Aduds←→sA þAt
§D bAriutiþ[3]
Normalisering till urnordiska:
- §AP <niuha>borumz <niuha>gestumz Haþuwulfz gaf j[ar], Hariwulfz ... ... haidiz runono, felh eka hedra
§AQ niu habrumz, niu hangistumz Haþuwulfz gaf j[ar], Hariwulfz ... ... haidiz runono, felh eka hedra
§B ginnurunoz.
§C Hermalausaz argiu, Weladauþs, sa þat
§D briutiþ.[3]
Översättning till nusvenska:
- Åt Niuha-borna, åt Niuha-gästerna gav Haduwulf (Halfr) äring. Hariwulf (Härjolf), sonen, snodde (detta). Detta är runornas hemlighet. Jag dolde här maktrunor. Rolös för perversitet, svekdöd, [vare] den detta bryter.
Den första raden (A) har två något tolkningar, märkta P och Q. Texter inom taggar '< >', avser upplöst chiffer.[4]
Niuha antas vara landet, förmodligen Lister, vars allra yttersta udde Nogersund (Noger-Nioha), kan vara den plats där man tror att norrmän klev i land och bosatte sig under folkvandringstiden.
Se även
- Alfabetisk lista över runinskrifter
- Lista över Blekinges runinskrifter
- Sverige under folkvandringstiden
- Istabystenen
- Rävsalastenen
Källor
- 100 Svenska Runinskrifter, Åke Ohlmarks, sid 214, Bokförlaget Plus,1978, ISBN 91-7406-110-0
- Runinskrifter i Sverige, Sven B F Jansson, sid 26, Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1984, ISBN 91-20-07030-6
Fotnoter
- ^ 100 Svenska Runinskrifter, Åke Ohlmarks, sid 214, Bokförlaget Plus,1978, ISBN 91-7406-110-0
- ^ Runinskrifter i Sverige, Sven B F Jansson, sid 26, Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1984, ISBN 91-20-07030-6
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, DR 357 $U, 2014
- ^ Rundata för Windows 3:0: Hjälp för Rundata för Windows: Specialtecken