Stor vintergröna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stor vintergröna
Vinca.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningGentianaordningen
Gentianales
FamiljOleanderväxter
Apocynaceae
UnderfamiljRauvolfioideae
TribusVinceae
SläkteVintergrönesläktet
Vinca
ArtStor vintergröna
V. major
Vetenskapligt namn
§ Vinca major
AuktorL., 1753
Synonymer
Pervinca major (L.) Scop.
Vinca balcanica Penz.
Vinca elegantissima Pasq.
Vinca grandiflora Salisbury
Vinca major subsp. balcanica (Penz.) S.I.Kozhukharov & A.V.Petrova
Vinca major var. variegata Loud.
Vinca minor subsp. major (L.) Bonnier & Layens
Vinca ovatifolia Stokes
Vinca pubescens d'Urv.
Markkrypande växtsätt
Markkrypande växtsätt
Hitta fler artiklar om växter med

Stor vintergröna (Vinca major L.) är en art i familjen oleanderväxter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Stor vintergröna är en krypande, eller sällsynt klättrande och rotslående buske. Stammarna kan bli två meter långa eller mer, och blommande skott kan bli 30 cm höga. Plantan är kal eller med lite hår vid noderna. Bladen är motsatta, skaftade, till cirka 6 × 4,5 cm, äggrunda, enkla, helbräddade, djupt gröna, vanligen tvärt avhuggna eller hjärtlika vid basen, något håriga längs nerver och kanter, kala undertill.

Vinca major var alba

Blommorna kommer ensamma i bladvecken på 3–5 cm långa blomskaft, de är violetta med vit bas. En odlad helt vit variant förekommer.

Foderflikarna är smalt lansettlika, till 1,5 cm långa. Kronan är trattlik med utbrett, femflikigt bräm, till 5 cm i diameter. Fruktskidorna sitter sammanväxta i par och blir 5 cm långa. Blommningen sker under våren.

Blomman är tvåkönad med 1 pistill och 5 ståndare med ståndarknapparna hopstående.

Kromosomtalet är 2n = 46.

Stor vintergröna är närstående och mycket lik vanlig vintergröna (V. minor L.), men den senare har kala blad med gradvis avsmalnande bladbas. Blomskaften är 1–1,5 cm långa.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från vanlig vintergröna är stor vintergröna dåligt vinterhärdig, och trädgårdsexemplar bör grävas upp på hösten och vinterförvaras inomhus.

Fröna har dålig grobarhet, och förökning sker huvudsakligen vegetativt genom rotslående grenar.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Vildväxande i västra och centrala Medelhavsområdet och västra Mindre Asien. I Sverige endast odlad som trädgårdsväxt, men kan ibland finnas som förvildad rymling från någon trädgård.

Källor[redigera | redigera wikitext]