Hoppa till innehållet

Stridsordning för Skagerrakslaget

Från Wikipedia

Detta är den fullständiga stridsordningen för de två flottor som drabbade samman vid Skagerrakslaget, den 31 maj 1916.

De brittiska styrkorna

[redigera | redigera wikitext]
Royal Navy Ensign
Royal Navy Ensign

Grand Fleet var den brittiska flottans huvudstyrka. Dess hemmabas var Scapa Flow och styrkan leddes av amiral Sir John Jellicoe den 30 maj 1916.

Slagstyrkan bestod av huvudsakligen tre slageskadrar (engelska: Battle Squadron). Var och en av dessa eskadrar bestod av åtta slagskepp som var indelade i två divisioner under en viceamiral eller en konteramiral. Varje eskader var även tilldelad en lätt kryssare av äldre modell, som hade till uppdrag att repetera eskaderbefälhavarens signaler (antingen med projektor eller med flaggor). Amiral Jellicoes flaggskepp, som även inhyste staben, var HMS Iron Duke och var integrerat i den fjärde eskadern; flaggskeppet hade två medföljande fartyg, en lätt kryssare och en jagare, som var till amiralens och hans stabs förfogande.

Nedanför listas informationen om alla de fartyg som deltog och de eskadrar de tillhörde, fartygsnamn och -klasser, fartygschefer och grad. Observera att den brittiska graden "captain" i flottan motsvarade den svenska graden "kommendörkapten av 1. graden".

First Battle Squadron [1]
viceamiral Sir Cecil Burney
5th division
viceamiral Sir Cecil Burney
HMS Marlborough
HMS Revenge
HMS Hercules
HMS Agincourt
Slagskepp av klassen Iron Duke
Slagskepp av klassen Revenge
Slagskepp av klassen Colossus
Slagskepp av klassen Agincourt
Kommendörkapten 1 gr G. P. Ross
Kommendörkapten 1 gr E. B. Kiddle
Kommendörkapten 1 gr L. Clinton-Baker
Kommendörkapten 1 gr H. M. Doughty
6th division
konteramiral E. F. A. Gaunt
HMS Colossus
HMS Collingwood
HMS St Vincent
HMS Neptune
Slagskepp av klassen Colossus
Slagskepp av klassen St Vincent
Slagskepp av klassen St Vincent
Slagskepp av klassen Neptune
Kommendörkapten 1 gr A. D. P. R. Pound
Kommendörkapten 1 gr J. C. Ley
Kommendörkapten 1 gr W. W. Fisher
Kommendörkapten 1 gr V. H. G. Bernard
kryssare som tilldelats eskadern: HMS Bellona (A. B. S. Dutto)
Second Battle Squadron [2]
viceamiral Sir Martyn Jerram
1st division
viceamiral Sir Martyn Jerram
HMS King George V
HMS Ajax
HMS Centurion
HMS Erin
Slagskepp av klassen King George V
Slagskepp av klassen King George V
Slagskepp av klassen King George V
Slagskepp av klassen Erin
Kommendörkapten 1 gr F. L. Field
Kommendörkapten 1 gr G. H. Baird
Kommendörkapten 1 gr M. Culme-Seymour
Kommendörkapten 1 gr V. A. Stanley
2nd division
konteramiral A. C. Leveson
HMS Orion
HMS Monarch
HMS Conqueror
HMS Thunderer
Slagskepp av klassen Orion
Slagskepp av klassen Orion
Slagskepp av klassen Orion
Slagskepp av klassen Orion
Kommendörkapten 1 gr O. Backhouse
Kommendörkapten 1 gr G. H. Borrett
Kommendörkapten 1 gr H. H. D. Tothill
Kommendörkapten 1 gr J. A. Fergusson
kryssare som tilldelats eskadern HMS Boadicea (L. C. S. Woollcombe)
Fourth Battle Squadron (Fjärde slageskadern)
viceamiral Sir Doveton Sturdee
3rd division
(konteramiral A. L. Duff)
HMS Superb
HMS Iron Duke
HMS Royal Oak
HMS Canada
Slagskepp av klassen Bellerophon
Slagskepp av klassen Iron Duke
Slagskepp av klassen Revenge
Slagskepp av klassen Canada
Kommendörkapten 1 gr E. Hyde-Parker
Kommendörkapten 1 gr Frederic Dreyer
Kommendörkapten 1 gr C. Maclachlan
Kommendörkapten 1 gr W. C. M. Nicholson
4th division
(viceamiral Sir Doveton Sturdee)
HMS Benbow
HMS Bellerophon
HMS Temeraire
HMS Vanguard
Slagskepp av klassen Iron Duke
Slagskepp av klassen Bellerophon
Slagskepp av klassen Bellerophon
Slagskepp av klassen Bellerophon
Kommendörkapten 1 gr H. W. Parker
Kommendörkapten 1 gr E. F. Bruen
Kommendörkapten 1 gr E. V. Underhill
Kommendörkapten 1 gr J. D. Dick
kryssare som tillförts eskadern:
HMS Blanche (J. M. Casement)
enheter direkt underställda amiralen:
den lätta kryssaren HMS Active (Kommendörkapten 1 gr P. Withers)
minläggaren HMS Abdiel
jagaren HMS Oak

Kryssarenheter

[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av Grand Fleets huvudenheter fanns även en slagkryssareskader (3:e BCS)(engelska: Battlecruiser Squadron) som leddes av konteramiral Hood. Trots att denna formellt tillhörde viceamiral Sir David Beattys Battle Cruiser Fleet, vilken i sin tur var underställd amiral Sir John Jellicoe, Grand Fleet, så befann den sig för tillfället i Scapa Flow för välbehövlig skjutträninig och kom att uppträda samlat med Grand Fleet. Den bestod av tre äldre slagkryssare av klassen Invincible och av två lätta kryssare.

Third Battlecruiser Squadron
konteramiral Horace Hood
HMS Invincible
HMS Inflexible
HMS Indomitable
HMS Canterbury
HMS Chester
Slagkryssare av klassen Invincible
Slagkryssare av klassen Invincible
Slagkryssare av klassen Invincible
Lätt kryssare av klassen C
Lätt kryssare av klassen C
Kommendörkapten 1 gr A. L. Cay
Kommendörkapten 1 gr E. H. F. Heaton-Ellis
Kommendörkapten 1 gr F. W. Kennedy
Kommendötkapten 1 gr P. M. R. Royds
Kommendörkapten 1 gr R. N. Lawson

Grand Fleets huvudstyrka skyddades av tre eskadrar med kryssare (engelska: Cruiser Squadron). Två bestod av pansarkryssare. Dessa, tämligen gamla fartyg, kom att användas på ett olämpligt sätt i striden och fick lida stora förluster - både i fartyg och i människoliv. Detta gällde framförallt den första eskadern som leddes av konteramiral Sir Robert Arbuthnot. Denna blev nästan fullständigt förstörd, enbart HMS Duke of Edinburgh kom att överleva slaget:

First Cruiser Squadron
konteramiral Sir Robert Arbuthnot
HMS Defence
HMS Warrior
HMS Duke of Edinburgh
HMS Black Prince
Pansarkryssare av klassen Minotaur
Pansarkryssare av klassen Duke of Edinburgh
Pansarkryssare av klassen Duke of Edinburgh
Pansarkryssare av klassen Duke of Edinburgh
Kommendörkapten 1 gr S. V. Ellis
Kommendörkapten 1 gr V. B. Molteno
Kommendörkapten 1 gr H. Blackett
Kommendörkapten 1 gr T. P. Bonham
Second Cruiser Squadron
konteramiral H. L. Heath
HMS Minotaur
HMS Shannon
HMS Hampshire
HMS Cochrane
Pansarkryssare av klassen Minotaur
Pansarkryssare av klassen Minotaur
Pansarkryssare av klassen Devonshire
Pansarkryssare av klassen Duke of Edinburgh
Kommendörkapten 1 gr A. C. S. H. D'Eath
Kommendörkapten 1 gr J. S. Dumaresq
Kommendörkapten 1 gr H. J. Savill
Kommendörkapten 1 gr E. La T. Leatham

Den tredje eskadern var utrustad med moderna lätta kryssare.

Fourth Light Cruiser Squadron
Kommendör C. E. Le Mesurier
HMS Calliope
HMS Constance
HMS Caroline
HMS Royalist
HMS Comus
Lätt kryssare av klassen C
Lätt kryssare av klassen C
Lätt kryssare av klassen C
Lätt kryssare av klassen Arethusa
Lätt kryssare av klassen C
Kommendör C. E. Le Mesurier
Kommendörkapten 1 gr C. S. Townsend
Kommendörkapten 1 gr H. R. Crooke
Kommendörkapten 1 gr H. Meade
Kommendörkapten 1 gr A. G. Hotham

Skyddsstyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Till skyddsstyrkorna hörde även jagarflottiljer. Dessa hade till uppgift att skydda de större fartygen genom torpedanfall eller att avvärja fientliga jagar- eller torpedbåtsanfall. Varje flottilj var organiserad i två divisioner, som leddes av antingen en stor jagare eller en lätt kryssare.

Fourth Destroyer Flotilla (Fjärde jagarflottiljen)
Kommendörkapten 2.gr C. J. Wintour
flottiljledare 2 jagare av klassen White boats
HMS Tipperary, HMS Broke

1 jagare av klassen Admirality M:

HMS Ophelia

16 jagare av klassen K

HMS Acasta, HMS Achates, HMS Ambuscade, HMS Ardent,
HMS Christopher, HMS Contest, HMS Fortune,HMS Garland,
HMS Hardy, HMS Midge, HMS Owl, HMS Porpoise,
HMS Shark, HMS Sparrowhawk, HMS Spitfire, HMS Unity.
Eleventh Destroyer Flotilla (Elfte jagarflottiljen)
Kommendörkapten 2 gr J. R. P. Hawksley
flottiljledare
Lätt kryssare av C-klass
Jagare av klassen Marksman Type Leader
HMS Castor
HMS Kempenfelt
11 jagare av klassen Admirality M
HMS Magic, HMS Mandate, HMS Manners, HMS Marne,
HMS Martial, HMS Michael, HMS Milbrook, HMS Minion,
HMS Mons, HMS Moon, HMS Morning Star, HMS Mounsey,
HMS Mystic, HMS Ossory.
Twelfth Destroyer Flotilla (Tolfte jagarflottiljen, Kapten A. J. B. Stirling)
flottiljledare
Jagare av klassen White boats
Jagare av klassen Marksman Type Leader
HMS Faulknor
HMS Marksman
14 jagare av klassen Admirality M
HMS Maenad, HMS Marvel, HMS Mary Rose, HMS Menace,
HMS Mindful, HMS Mischief, HMS Munster, HMS Narwhal,
HMS Nessus, HMS Noble, HMS Nonsuch, HMS Obedient,
HMS Onslaught, HMS Opal.

Battlecruiser Fleet (Slagkryssarstyrkan)

[redigera | redigera wikitext]

Amiral Reinhard Scheer, chefen för tyska Hochseeflotte (HSF), försökte från sin bas vid Jade med dess minfält locka ut den brittiska slagkryssarstyrkan för att bekämpa den med antalsmässig överlägsenhet. Denna brittiska styrka leddes av viceamiral Sir David Beatty. Även om den officiella benämningen var "Battlecruiser Fleet", så ingick denna enhet i Grand Fleet till fullo. Namnet ändrades sedermera till "Battlecruiser Force".

Stridsenheter

[redigera | redigera wikitext]

De större enheterna som fanns till Beattys förfogande var indelade i två eskadrar med slagkryssare och utgjorde Storbritanniens stolthet. Beattys flaggskepp utgjordes av HMS Lion, som var integrerat i den första eskadern.

First Battlecruiser Squadron
konteramiral O. de B. Brock
HMS Princess Royal
HMS Lion
HMS Queen Mary
HMS Tiger
Slagkryssare av klassen Lion
Slagkryssare av klassen Lion
Slagkryssare av klassen Lion
Slagkryssare av klassen Tiger
Kommendörkapten 1 gr W. H. Cowan
Kommendörkapten 1 gr A. E. M. Chatfield
Kommendörkapten 1 gr C. I. Prowse
Kommendörkapten 1 gr H. B. Pelly
Second Battlecruiser Squadron
konteramiral W. C. Pakenham
HMS New Zealand
HMS Indefatigable
Slagkryssare av klassen Indefatigable
Slagkryssare av klassen Indefatigable
Kommendörkapten 1 gr J. F. E. Green
Kommendörkapten 1 gr C. F. Sowerby

För att förstärka Beattys stridsgrupp hade man överfört den femte slageskadern till honom. Denna eskader var dock inte "underställd" utan "lydde under" BCF endast i taktiskt hänseende. Beatty hade dock inte tagit tillfället i akt att informera chefen för femte slageskadern (konteramiral Hugh Evan-Thomas) om sina avsikter eller sina speciella taktiska metoder/principer.

Denna eskader bestod av hypermoderna slagskepp av Queen Elizabeth-klass som nyligen tagits i bruk och deras förväntade fart om 25 knop (i verkligheten cirka 24 knop) tillät dem att ganska väl följa slagkryssarna. Dessa slagskepp var bestyckade med åtta 38 cm kanoner, extrema för tidpunkten. På grund av att man höjde farten för mycket, slarvig signalering från HMS Lion (Beattys flaggskepp) och andra fel av Beatty kom dessa inte att användas optimalt i striden. Dessa slagskepps stora motståndskraft och effektivitet medförde dock att inget av dem förlorades i slaget. Framför allt "Malaya" och "Warspite" var dock tidvis mycket utsatta.

Fifth Battle Squadron
konteramiral Hugh Evan-Thomas
HMS Barham
HMS Valiant
HMS Warspite
HMS Malaya
Slagskepp av klassen Queen Elizabeth
Slagskepp av klassen Queen Elizabeth
Slagskepp av klassen Queen Elizabeth
Slagskepp av klassen Queen Elizabeth
Kommendörkapten 1 gr A. W. Craig
Kommendörkapten 1 gr M. Woollcombe
Kommendörkapten 1 gr E. M. Philpotts
Kommendörkapten 1 gr A. D. E. H. Boyle

Spaningsstyrkor

[redigera | redigera wikitext]

För att hitta fienden hade Beatty tre eskadrar med moderna lätta kryssare till förfogagnde. Det blev HMS Galatea, som fick äran av att skjuta sjöslagets första skott, genom att öppna eld mot de tyska jagarna som hade kommit för att undersöka det danska fartyget N.J. Fjord,

First Light Cruiser Squadron (Första lätta kryssareskadern)
Kommendör E. S. Alexander-Sinclair
HMS Galatea
HMS Phaeton
HMS Inconstant
HMS Cordelia
Lätt kryssare av klassen Arethusa
Lätt kryssare av klassen Arethusa
Lätt kryssare av klassen Arethusa
Lätt kryssare av klassen C
Kommendör E. S. Alexander-Sinclair
Kommendörkapten 1 gr J. E. Cameron
Kommendörkapten 1 gr B. S. Thesiger
Kommendörkapten 1 gr T. P. H. Beamish
Second Light Cruiser Squadron (Andra lätta kryssareskadern)
Kommendör W. E. Goodenough
HMS Southampton
HMS Birmingham
HMS Nottingham
HMS Dublin
Lätt kryssare av klassen Town
Lätt kryssare av klassen Town
Lätt kryssare av klassen Town
Lätt kryssare av klassen Town
Kommendör W. E. Goodenough
Kommendörkapten 1 gr A. A. M. Duff
Kommendörkapten 1 gr C. B. Miller
Kommendörkapten 1 gr A. C. Scott
Third Light Cruiser Squadron (Tredje lätta kryssareskadern)
Konteramiral T. D. W. Napier
HMS Falmouth
HMS Yarmouth
HMS Birkenhead
HMS Gloucester
Lätt kryssare av klassen Town
Lätt kryssare av klassen Town
Lätt kryssare av klassen Town
Lätt kryssare av klassen Town
Kommendörkapten 1 gr J. D. Edwards
Kommendörkapten 1 gr T. D. Pratt
Kommendörkapten 1 gr E. Reeves
Kommendörkapten 1 gr W. F. Blount

En möjlighet att känna igen denna enhet är dess bruk av sjöflygplansfartyget HMS Engadine, ett av de första fartygen som förde flygplan med sig för militärt bruk. Fartyget var utrustat med fyra sjöflygplan av typen Shorts 184, Engadine avskiljdes klockan 14:47 och eskorterades av två jagare från 13. jagarflottiljen, HMS Onslow och HMS Moresby . Ett flygplan sändes upp i luften klockan 15:08 för att spana efter fienden. Flygplanet fördes av löjtnant Rutland med G.S.Trewin som observatör. Flygplanet flög över de tyska lätta kryssarna Frankfurt, Pillau och Elbing som beskjuter flygplanet. Vid flygningen tillbaka får man ett motorfel och blir tvungna att landa på vattnet klockan 15:47, när man åter fick flygplanet i ordning gick sjön för hög för att man skulle kunna få upp de övriga flygplanen i luften.

Seaplane carrier
HMS Engadine
HMS Onslow
HMS Moresby
Sjöflygplansfartyg av klassen Engadine
Jagare av klassen Admirality M
Jagare av klassen Admirality M
Kapten C.G. Robinson
Kapten J.C. Tovey
Kapten R.V. Allison

Skyddsstyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Beattys enheter hade sällskap av flera jagarflottiljer.

First Destroyer Flotilla skyddade konteramiral Evans-Thomas 5th Battle Sqadron:

First Destroyer Flotilla
Kommendörkapten 2 gr C. D. Roper
flottiljledare lätt kryssare av klassen Active HMS Fearless
9 jagare av klassen I
HMS Acheron, HMS Ariel, HMS Attack, HMS Badger, HMS Defender,
HMS Goshawk, HMS Hydra, HMS Lapwing, HMS Lizard.

Trettonde jagargarflottiljen La 13th som tillhörde First Battle Cruiser Squadron:

Thirteenth Destroyer Flotilla
Kommendörkapten 2 gr J. U. Farie
flottiljledare lätt kryssaren av klassen C HMS Champion
9 jagare av klassen Admirality M
HMS Moresby, HMS Narborough, HMS Nestor, HMS Nicator,
HMS Nomad, HMS Obdurate, HMS Onslow, HMS Pelican, HMS Petard.
1 jagare av klassen Yarrow M HMS Nerissa

Slutligen den jagarflottilj som bildats genom en sammanslagning av den 9:e och den 10:e, med Harwich Forces som skyddade den andra slagkryssareskadern.

Tenth Destroyer Flotilla
Kommendörkapten 2 gr J.C. Hodgson
2 jagare av klassen Admirality M HMS Moorsom, HMS Morris.
2 jagare av klassen Talisman HMS Termagent, HMS Turbulent.
Ninth Destroyer Flotilla
Kommendörkapten 2. gr M. L. Goldsmith
4 jagare av L-klass HMS Lydiard, HMS Landrail, HMS Laurel, HMS Liberty

De tyska styrkorna

[redigera | redigera wikitext]
KLM Ensign
KLM Ensign

Hochseeflotte (Högsjöflottan)

[redigera | redigera wikitext]

Hochseestreitkräfte

[redigera | redigera wikitext]
Stridskrafter
[redigera | redigera wikitext]
Flottenflaggschiff (flaggskepp, viceamiral Reinhard Scheer)
Friedrich der Grosse Kommendörkapten 1 gr T. Fuchs
I. Geschwader (första eskadern, viceamiral E. Schmidt)
I. Division (viceamiral E. Schmidt) II. Division (konteramiral Engelhardt)
Ostfriesland
Thüringen
Helgoland
Oldenburg
Kommendörkapten 1 gr von Natzmer
Kommendörkapten 1 gr H Küsel
Kommendörkapten 1 gr von Kameke
Kommendörkapten 1 gr Höpfner
Posen
Rheinland
Nassau
Westfalen
Kommendörkapten 1 gr Lange
Kommendörkapten 1 gr Rohardt
Kommendörkapten 1 gr H. Klappenbach
Kommendörkapten 1 gr Redlich
I. Geschwader (första eskadern, konteramiral Mauve)
III. Division (konteramiral Mauve) IV. Division (konteramiral F. von Dalwigk zu Lichtenfels)
Deutschland
Pommern
Kommendörkapten 1 gr H. Meurer
Kommendörkapten 1 gr Bölken
Hannover
Schlesien
Schleswig-Holstein
Hessen
Kommendörkapten 1 gr W. Heine
Kommendörkapten 1 gr F. Behncke
Kommendörkapten 1 gr Barrentrapp
Kommendörkapten 1 gr R. Bartels
III. Geschwader (tredje eskadern, konteramiral Paul Behncke)
V. Division (konteramiral Paul Behncke) VI. Division (konteramiral Nordmann)
König
Großer Kurfürst
Kronprinz Wilhelm
Markgraf
Kommendörkapten 1 gr Brüninghaus
Kommendörkapten 1 gr E. Goette
Kommendörkapten 1 gr C. Feldt
Kommendörkapten 1 gr Seiferling
Kaiser
Kaiserin
Prinz Regent Luitpold
Kommendörkapten 1 gr F. von Kayserlink
Kommendörkapten 1 gr Sievers
Kommendörkapten 1 gr K. Heuser
Spaningsgruppen
[redigera | redigera wikitext]
IV. Aufklärungsgruppe (Fjärde spaningsgruppen, Kommendör von Reuter)
Stettin
München
Hamburg
Frauenlob
Stuttgart
Kommendörkapten 1 gr F. Regensburg
Kommendörkapten 1 gr O. Böcker
Kommendörkapten 2 gr von Gaudecker
Kommendörkapten 1 gr G. Hoffmann
Kommendörkapten 1 gr Hagedorn
Skyddsgruppen
[redigera | redigera wikitext]
1. Führer der Torpedoboote (1:e chef för torpedbåtarna, kommendörkapten 2 gr Andreas Michelsen)
Lätta kryssaren Rostock Kommendörkapten 2 gr O. Feldmann
I. Flottille (Kommendörkapten 2 gr C. Albrecht)
Führerboot (flottiljledare): G39
1. Halbflottille: G40, G38, S32
III. Flottille(Kapten Hollmann)
Führerboot (flottiljledare): S53
4. Halbflottille: S54, V48, G42.
5. Halbflottille: V71, V73, G88.
V. Flottille(Kapten Heinecke)
Führerboot (flottiljledare): G11
9. Halbflottille: V1, V2, V3, V4, V6.
10. Halbflottille: V5, G7, G8, G9, G10.
V. Flottille(Kapten von Koch)
Führerboot (flottiljledare): S24
13. Halbflottille: S15, S16, S17, S18, S20
14. Halbflottille: S19, S23, V189.

Aufklärungsstreitkräfte (Slagkryssarstyrkan, viceamiral Franz Hipper)

[redigera | redigera wikitext]
1. Aufklärungsgruppe' (Första spaningsgruppen, viceamiral Franz Hipper)
Lützow
Derfflinger
Seydlitz
SMS Moltke (1910)
Von der Tann
Kommendörkapten 1 gr Harder
Kommendörkapten 1 gr Hartog
Kommendörkapten 1 gr M. von Egidy
Kommendörkapten 1 gr von Karpf
Kommendörkapten 1 gr Hans Zenker
2. Aufklärungsgruppe' (Andra spaningsgruppen, konteramiral Bödicker)
Frankfurt
Wiesbaden
Pillau
Elbing
Kommendörkapten 1 gr T. von Trotha
Kommendörkapten 1 gr Reiss
Kommendörkapten 1 gr Mommsen
Kommendörkapten 1 gr Madlung
2. Führer der Torpedoboote ((2:e chef för torpedbåtarna), Kommendörkapten 2 gr Heinrich)
lätta kryssaren Regensburg Kommendörkapten 2 gr Heuberer
II. Flottille (Kapten Schuur)
Führerboot (flottiljledare): B98
3. Halbflottille: G101, G102, B112, B97.
4. Halbflottille: B109, B110, B111, G103, G104.
II. Flottille (Kapten Schultz)
Führerboot (flottiljledare): G41
11. Halbflottille: V44, G87, G86
12. Halbflottille: V45, V46, V69, S50, G37
IX. Flottille (Kapten Goehle)
Führerboot (flottiljledare): V28
17. Halbflottille: V26, V27, S36, S51, S52.
18. Halbflottille: V29, V30, S33, S34, S35

Jämförelsetabell mellan de två flottorna

[redigera | redigera wikitext]
Grand Fleet Hochseeflotte
Slagskepp 28 16
Föråldrade slagskepp - 6
Slagkryssare 9 5
Pansarkryssare 8 -
Lätta kryssare 26 11
Mindre fartyg
(Jagare, Torpedbåtar ...)
79* 61
Antal kanoner (per kaliber) 48 - 381 mm
10 - 356 mm
142 - 343 mm
144 - 305 mm
36 - 234 mm
144 - 305 mm
100 - 280 mm



Bredsidornas vikt 151 000 kg 61 000 kg
Kanoner (alla kalibrar) 1850 1194
Antal avfyrade skott 4598 Grova
Okänt
3597 Grova
9252 Lätta
Antal träffar 100 Grova
42 Lätta
120 Grova
107 Lätta
Antal träffar på fienden (enbart grovt artilleri) 2,17 % 3,33 %
Torpedavfyrningar 382 - 533 mm
75 - 457 mm
362 - 500 mm
107 - 450 mm
*77 jagare / 1 sjöflygplansfartyg / 1 minläggare
  1. ^ Första slageskadern
  2. ^ Andra slageskadern

Tjänstegraderna på officerarna som angivits ovan motsvarar den ordning som gällde fram till 1972 i Sverige och är alltså de historiskt mest korrekta. 1972 resp 1982 genomfördes i Sverige reformer avseende befälsordningen, som generellt gör det svårt att jämföra tjänstegrader. De översättningstabeller som gäller officiellt idag kan alltså inte utnyttjas för historiska jämförelser och är även i övrigt mindre väl genomtänkta av olika skäl.