Styrkelyft
 |
Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2015-01) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
Styrkelyft är en idrott som innefattar tre delmoment: knäböj, bänkpress och marklyft. Vid tävling genomförs grenarna i nämnd ordning. Deltagaren (lyftaren) har tre försök i varje delgren där den högsta godkända vikten i respektive delgren sparas till ett sammanlagt resultat. Misslyckas lyftaren med samtliga tre lyft i en delgren är denne diskvalificerad. Misslyckas man med ett lyft får man göra ett nytt försök inom gränsen av de tre försök, antingen på samma vikt alt. höja vikten, eller avstå. Dock är det inte tillåtet att sänka från en tidigare prövad vikt.
Lyftmoment
Vid Knäböj vilar en skivstång på en ställning i axelhöjd. Lyftaren lyfter av stången från ställningen med stången vilandes på skuldrorna samt med handgrepp om stången. På domarens signal böjer lyftaren knäna och höften tills lårets övre muskelfäste är lägre än knäts högsta punkt. Därefter pressar lyftaren tillbaka stången utan sänkning till upprättstående utgångsläge. På domarens signal lägger lyftaren tillbaka stången på ställningen.
Bänkpress går ut på att man ligger på rygg på en plan bänk med bägge fötterna i golvet. Man greppar en skivstång som ligger på en ställning vid huvudänden och lyfter ut den från ställningen. På signal från domaren sänks skivstången mot bröstet där den skall ligga still, varpå domaren ger signal att stången får pressas. Stången pressas sedan rakt uppåt tills armarna är fullt utsträckta utan att sänkas under lyftet. Därefter ger domaren signal att stången skall läggas tillbaks på ställningen. För godkänt lyft får fötter, rumpa, axlar och huvud ej lyftas/flyttas under lyftet.
I Marklyft ligger en skivstång med vikter på golvet. Det finns två huvudstilar i detta moment, sumo (bred fotställning) och klassisk (smal fotställning). Stången lyfts framför kroppen med båda händerna greppade om stången utan sänkning tills lyftaren är helt uppsträckt med raka ben och rak rygg. Det är ej tillåtet att underlätta lyftet genom att skjuta under låren/knäna. På domarens signal sänker man sedan stången till golvet igen.
Styrkelyftmaterial
I samtliga moment får man använda visst "styrkelyftmaterial" vilket kan bestå av styrkelyftbälte, knäböjdräkt, knälindor, handledslindor, bänkpresströja och marklyftdräkt. Dessa hårt åtsittande dräkter i styvt elastiskt material ger stöd och kan hjälpa lyftaren att klara mer vikter genom att lära sig utnyttja materialet. Materialet är dock inget krav, utan ett val eller komplement. Vid de flesta tävlingar används någon form av hjälpmaterial. Vidare är magnesiumkarbonat tillåtet för bättre grepp liksom barnpuder för bättre glid då stången glider mot låren i marklyft. Olika skor kan förekomma, då främst lyftarskor som har en förhöjd bakre klack och är stadig i sidled för att stabilisera under lyftet.
Klassisk styrkelyft
Klassisk styrkelyft är styrkelyft utan knäböjdräkt, knälindor, bänkpresströja och marklyftdräkt. [1] Den första officiella tävlingen i Sverige som genomfördes var riksmästerskapen i klassisk styrkelyft 14-15 augusti 2010 i Umeå. [2]
Det första internationella mästerskapet som arrangerades, World Cup in Classic Powerlifting, hölls i Stockholm, Sverige i Eriksdalshallen 12-17 juni 2012.
Kroppsvikt
Varje lyftare väger in tidigast 2 timmar före tävlingsstart varpå första vikten (ingångsvikt) i varje gren anges. Inom Styrkelyft tävlar man delvis i viktklasser, men i vissa tävlingar istället på poäng. Poängen erhålls genom att multiplicera resultatet i kg med en koefficient som är beroende av lyftarens kroppsvikt, ju lättare kroppsvikt desto högre koefficient. Koefficienten är uträknad genom Wilks formel men finns även i tabellform. På så vis kan en lyftare med lätt kroppsvikt tävla på lika villkor mot en med hög kroppsvikt. Bl.a. i Sverige finns ett seriesystem där klubbar tävlar i mot varandra där varje lyftares resultat i wilkspoäng summeras för lagets räkning. På större mästerskap delas det även ut priser till de bästa lyftarna på wilkspoäng.
Bedömning
Alla lyft bedöms av tre domare som sitter på behörigt avstånd runt lyftaren. Varje domare ger med signaler godkänt (vitt) eller underkänt (rött) efter utfört lyft. Dessa tre domslut används sedan för ett majoritetsbeslut.
Vid vissa "större" tävlingar finns också en jury bestående av två till fem domare med för tävlingen högsta kategori. Juryn bedömer också lyften, men även domarna. Till juryn kan lyftaren och/eller dennes coach överklaga domslut. Juryn kan ändra domslut och de har övergripande ansvar för tävlingens gång och dess beslut går ej att överklaga.
Historia
Styrkelyft kom till Sverige från USA i slutet av 1960-talet
Styrkelyft var i Sverige tidigare en del i Svenska Tyngdlyftningsförbundet. 1996 blev Styrkelyft ett eget förbund, Svenska Styrkelyftförbundet (SSF) som 1997 blev medlem i Riksidrottsförbundet (RF).
SSF tillhör de internationella förbunden European Powerlifting federation EPF och International Powerlifting federation IPF som är anslutna till WADA
Se även
Källhänvisningar
Externa länkar
Förbund