Substitutionsbehandling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Substitutionsbehandling, underhållsbehandling, läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO), eller legalföreskrivning är praktiken att ersätta narkotika med ett legalförskrivet narkotikaklassat läkemedel till människor med ett problematiskt bruk av illegala preparat i behandlingsyfte. I en del länder förskrivs även Diacetylmorfin (heroin) främst för att rädda liv men också för att minimera andra hälsorisker, men även att minska på prostitution och annan brottslighet. Detta förfarande innebär förutom de personliga vinster även stora besparingar på samhället i stort. De läkemedel som förskrivs till opiat/opioidanvändare är, buprenorfin (Subutex, Suboxone) eller Metadon. Buprenorfin ges i tablettform, Metadon ges främst i flytande form för oralt intag.

Substitutionsbehandling av opiatberoende stöds av Internationella röda korset, WHO (världshälsoorganisationen) the World bank och UNODC med reservationen att ingen behandlingsmetod är effektiv för alla människor med opiatberoende; det behövs även andra typer av metoder för behandling av personer med opiatmissbruk.[1]

Flera svenska antidrogorganisationer, till ex RNS, understryker att metoden är förenad med risk för långvarigt fortsatt missbruk och utslagning, speciellt för dem som inte är motiverade att försöka upphöra med sitt missbruk eller har ett sidobruk av andra droger. I den mån substitutionsbehandling används skall detta ske under strikt kontrollerade former och begränsas till de klienter där förutsättningar finns för att substitutionsbehandlingen skall bli en väg ut ur missbruket.[2] RNS pekar på att i Sverige så tar metadon/subutex numer fler liv än heroin. Metadon/subutex läcker från programmen för förskrivning; antalet dödsfall har ökat när fler doser förskrivs.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]