Sväljning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

När man sväljer transporterar man föda från munhålan och ner till magsäcken. Sväljningen kan delas i in i fyra olika delar. Den pre-orala fasen (från tallrik till mun), den orala-fasen[1] (när maten är i munhålan), den faryngeala-fasen (i svalget) och den esofageala-fasen (i matstrupen). I de olika faserna är det olika förprogrammerade händelser som sker. I den orala-fasen är maten i munhålan. Där tuggas den för att finfördelas. Saliven som utsöndras hjälper till att finfördela maten samt gör att den blir lättare att svälja. Maten sväljs lättare om vi pressar ihop våra läppar. När våra läppar pressas ihop triggas sväljningsreflexen samt att ett undertryck skapas i munhålan som underlättar transporten av maten från tungan och bak om gom samt svalg. Orala-fasen är viljestyrd och kontrolleras från hjärnbarken. Orala-fasen är beroende av sensori-motoriska reflexbågen. Det betyder att signaler (via afferenta nervbanor) sänds upp till hjärnan genom att nerverna stimuleras genom känsel, tryck, beröring, samt och temperatur. När tuggan passerar främre gombågen så går orala-fasen över till svalg-fas (faryngeala fasen). När hjärnan har tagit emot information från de afferenta nervbanorna så omvandlas dessa till signaler som genom efferenta nerver tar sig vidare till de muskler som är involverade i sväljningsprocessen. Faryngeala fasen kallas även svalg-fasen. Denna fas är reflexstyrd. När tuggan når den främre gombågen tar sväljreflexen över vilket leder till att struphuvudet (larynx) höjs och samtidigt, som tungan börjar sin tillbakarörelse framåt, faller struplocket (epiglottis) över luftstrupen. Koordinationen mellan struplock och sväljning är viktig för att undvika felsväljning. I den esofageala-fasen[2] (matstrups-fasen) aktiveras de längstgående musklerna som följer matstrupen så att ett styvt rör formas. Att matstrupen blir styv är en förutsättning för att den övre matstrupsmunnen, Posterior Esophageal Sphinkter (PES), öppnar sig och maten kan enkelt ta sig ner i matstrupen. Samtidigt som detta sker så öppnar sig även den nedre matstrupsmunnen, Lower Esophageal Sphinkter (LES), vilket gör att maten som passerat PES, matstrupen och diafragman även kan ta sig hela vägen ner i magsäcken. Matstrupen har både längsgående muskler men även ett inre lager av cirkulära muskler. När mat transporteras från munhåla, svagt och ner genom matstrupen är det dessa muskler som gör sammandragande muskelrörelser (peristaltiska rörelser) och dessa muskler gör det även möjligt att vi kan svälja fast vi ligger ned. I matstrupen har vi två slags muskler, tvärstrimmig- och glatt muskulatur. Översta tredjedelen av matstrupen innehåller tvärstrimmig muskulatur, den andra tredjedelen innehåller en blandning av tvärstrimmig- och glatt muskulatur. Den nedersta (sista tredjedelen) av matstrupen innehåller enbart glatt muskulatur och är därav inte alls viljestyrd, utan rör sig enbart efter att ha fått information från efferenta nerver från hjärnan. Musklerna rör sig genom att vagusnerven aktiveras men även glossypharyngeus. Sväljningsprocessen är både en viljestyrd och en reflexstyrd process som är känslig för neurologiska problem och försvagad inre muskulatur[3], se vidare dysfagi (tugg- och sväljningssvårigheter).

Att svälja fel/sätta i halsen heter på medicinskt språk aspiration.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensson, Per (2010). DYSFAGI- utredning och behandling vid sväljningssvårigheter, Studentlitteratur ISBN 978-91-44-05364-6. sid. 11-22 
  2. ^ Hägg, Mary; Tibbling, Lita; Franzén, Thomas (2015-06-28). ”Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro(R) training”. World Journal of Gastroenterology 21 (24): sid. 7558–7562. doi:10.3748/wjg.v21.i24.7558. ISSN 2219-2840. PMID 26140003. PMC: 4481452. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26140003. Läst 21 april 2020. 
  3. ^ Hägglund, Patricia; Koistinen, Susanne; Olai, Lena; Ståhlnacke, Katri; Wester, Per; Levring Jäghagen, Eva (12 2019). ”Older people with swallowing dysfunction and poor oral health are at greater risk of early death”. Community Dentistry and Oral Epidemiology 47 (6): sid. 494–501. doi:10.1111/cdoe.12491. ISSN 1600-0528. PMID 31407829. PMC: 6899490. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31407829. Läst 21 april 2020.