Svend Jakobsen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svend Jakobsen

Tid i befattningen
27 september 197319 december 1973
Monark Margrethe II
Företrädare Helge Nielsen
Efterträdare Johan Philipsen
Tid i befattningen
26 januari 197726 februari 1977
Företrädare Helge Nielsen
Efterträdare Ove Hove

Tid i befattningen
13 februari 197526 februari 1977
Företrädare Anders Andersen
Efterträdare Jens Kampmann

Tid i befattningen
26 januari 197726 februari 1977
Företrädare Helge Nielsen
Efterträdare Niels Matthiasen

Tid i befattningen
26 februari 197726 oktober 1979
Företrädare Poul Dalsager
Efterträdare Poul Dalsager

Tid i befattningen
26 oktober 197930 december 1981
Företrädare Knud Heinesen
Efterträdare Knud Heinesen

Född Svend Aage Jakobsen
1 november 1935
Ulsted, Danmark
Politiskt parti Socialdemokratiet
Maka Elly Jensen (gifta 1958)

Svend Aage Jakobsen, född 1 november 1935 i Ulsted, är en dansk f.d. socialdemokratisk politiker och minister. Han var folketingsledamot 1971-1989.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Svend Jakobsen kom från en arbetarfamilj. Efter folkskolan arbetade i några år inom lantbruket innan blev lärling på kooperativet Sdr. Kongerslev brugsforening 1952.[1] Han var därefter expedit på Brugsen i Åbyhøj (1955-1959) och fick en kortare utbildning på Andelsskolen i Middelfart (1959-1960).[1] Han blev därefter konsult på FDB (1960-1971) och började samtidigt engagera sig politiskt.[1] Han var ledamot i Socialdemokratiets partistyrelse i Tåstrup (1966-1970) samt kretsens partiordförande (1968-1970).[2] Han kandiderade till Folketinget för Glostrups valkrets och blev invald 1971.[1] Han var en av de nya socialdemokratiska folketingsledamöterna som anslöt sig till Ritt Bjerregaards informella politiska gruppering, Kaffeklubben.[3] Han gjorde en snabb karriär och utsågs till bostadsminister i Anker Jørgensens första regering 1973. Denna mandatperiod varade dock endast i tre månader, då regeringen avgick efter valet i december samma år. Han var ledamot i Ligningsrådet 1974-1975.[2]

Då Anker Jørgensen åter bildade regering 1975 utsågs Jakobsen till skatteminister. Han var även tillförordnad bostads- och miljöminister januari-februari 1977. Som skatteminister stoppades hans planer på skattereformer, bl.a. sänkt ränteavdrag, av bostadsminister Erling Olsen.[1] Han var sedan fiskeriminister (1977-1979) och finansminister (1979-1981). Han fortsatte därefter som ordinarie folketingsledamot till 1989. Från 1982 var han ledamot i Nordiska rådet, ordförande i dess justitieutskott samt styrelseledamot i Nordiska Kulturfonden (1982-1989).[2] Han var Folketingets talman (1981-1989) och tilltänkt partiledar- och statsministerkandidat efter Anker Jørgensens avgång 1987.[1] Han fick stöd från bl.a. Oberstklubben (uppkallad efter de grekiska överstarna som gjorde en statskupp 1967), som bestod av Mogens Lykketoft, Erling Olsen och Poul Nielson.[3] Han fick också stöd av Niels Helveg Petersen.[3]

Efter sin politiska karriär har Jakobsen bl.a. varit direktör för Finansrådet (1990-1994), ordförande av Erhvervsuddannelsesrådet (1994-2000) och president för Kræftens bekæmpelse (1993-2001).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]