Svenska bleck- och plåtslagareförbundet

Svenska bleck- och plåtslagareförbundet
Historia
Grundat	1893
Upplöst	2000
Huvudorganisation	Landsorganisationen, LO. Anslutning 1899. Bleck- & plåtslagaren. Malmö: Svenska bleck- & plåtslagareförbundet. 1898-1957. Libris 3680804
Övrigt
Förbundstidning	Byggnadsarbetaren: organ för Svenska byggnadsarbetareförbundet. Stockholm: Svenska byggnadsarbetareförbundet. 1957-. Libris 3406717

Plåtslagare på Storkyrkans tak, Stockholm 1903

Svenska bleck- och plåtslagareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som bildades 1893 och upphörde 2000 då det uppgick i Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Historia

• 1881 bildades den första fackföreningen inom bleck- och plåtslagareyrkena i Stockholm och den ledde en av de första strejkerna år 1883. Därefter tillkom andra fackföreningar på olika orter och de anslöt sig till Svenska järn- och metallarbetareförbundet.
• 1893 tog Malmö bleck- och plåtslagareförening, som bildats 1883, initiativ till en kongress där Svenska bleck- och plåtslagareförbundet bildades. Nio ombud för plåtslagare i Malmö, Göteborg, Kristianstad, Lund och Helsingborg och två representanter för det danska förbundet samlades i Helsingborg. Ordförande blev G. Kling.
• 1900 bildades en resehjälpskassa som snart ombildades till en resehjälps- och arbetslöshetskassa.
• 1907 hade förbundet 51 avdelningar med 1 849 medlemmar.
• 1909 deltog förbundet i storstrejken och den jämte depression och arbetslöshet gjorde att förbundets medlemsantal sjönk för att först 1929 uppnå 1907 års nivå.
• 1914 slöts avtal med Svenska metallindustriarbetareförbundet och året efter även med Svenska järnvägsmannaförbundet om fri övergång för bleck- och plåtslagare. Detta i avsikt att förebygga tvister förbunden emellan angående yrkesgruppens fackliga tillhörighet. Men denna diskussion fortsatte ändå under 1920- och 1930-talen. Enligt LO:s industriförbundsprincip skulle plåtslagarna tillhöra Byggnadsarbetareförbundet. Men plåtslagarna hävdade ståndaktigt sin särart under åren.
• 1925 anslöts förbundet till det gemensamma förhandlingsorganet Samverkande byggnadsfackförbunden som fanns kvar till 1949.
• 1941 bildades en egen erkänd arbetslöshetskassa och den gamla understödsfonden upphörde.
• 1950 hade förbundet 67 avdelningar med 3 379 medlemmar.
• 1980 hade förbundet 5 616 medlemmar, varav 5 612 män och 4 kvinnor.
• 2000 uppgick förbundet i Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Referenser

Tryckta källor

• Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
• Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning

• Hansson, Sigfrid (1918). Ett kvartssekel av Svenska bleck- och plåtslagareförbundets historia 1893-1918. Stockholm: Förb. Libris 8218246 
• Håkansson, Jacob; Ploom, Lennart (1993). Bleck och plåt: en studie av maktfördelningen i ett svenskt fackförbund. [Stockholm]: [Svenska bleck- och plåtslagareförb.]. Libris 1706910 
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Svenska bleck- och plåtslagareförbundet)
• Lundqvist, Ernst J. (1945). Med hammare, plåtsax och tång: en yrkeshistoria : en minnesskrift vid Svenska bleck- och plåtslagareförbundets 50-årsjubileum. Stockholm: Förb. Libris 1293723 
• Skogsberg, Lennart; Elfving Bo (1993). Gefiga schambranger: året med plåtslagarna och de hundra med facket. Stockholm: PM Bäckström. Libris 7768218. ISBN 91-88016-24-2 (inb.)