Syskonsjöborrekaktus
Syskonsjöborrekaktus | |
Foto: Pete Cupial-Jones | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
Familj | Kaktusväxter Cactaceae |
Underfamilj | Cactoideae |
Tribus | Trichocereeae |
Släkte | Sjöborrekaktussläktet Echinopsis |
Art | Syskonsjöborrekaktus E. pentlandii |
Vetenskapligt namn | |
§ Echinopsis pentlandii | |
Auktor | (W.J.Hooker) Salm-Dyck ex A.Dietrich 1846 |
Synonymer | |
Se text |
Syskonsjöborrekaktus (Echinopsis pentlandii) är en extremt mångformig art i familjen kaktusväxter från Anderna i södra Peru och norra Bolivia. Stammarna bildar kuddliknande bestånd, de är klot- eller något cylinderformade, ofta något tillplattade med 12–15 ribbor. Taggar mycket varierande. Centraltagg ensam eller saknas, 3–9 cm lång. Radiärtaggar 5–15, bakåtkrökta, gulbruna, till 3 cm långa. Blommor kort trattlika, i varierande färger från purpurrosa till rött, orange eller gult, ofta med blekt svalg, vanligen 4–6 cm långa och 1 cm i diameter.
Extremt mångformig, vilket har resulterat i en djungel av namn. Fältstudier har dock visat att inga förtjänar rang av underart.
Namnet pentlandii är sprunget från den irländske naturvetaren Joseph Barclay Pentland.
Lättodlad krukväxt som skall placeras i fullt solljus under hela året. Vattnas ungefär en gång per vecka april–maj till oktober. Vid mycket varm väderlek kan mera vatten ges. Ge kvävefattig gödning i små doser. Övervintras svalt och torrt under november–mars. Temperaturen bör ligga på 10 °C. Utan sval vintervila blommar inte kaktusen.
Synonymer
[redigera | redigera wikitext]Arten är populär bland kaktusodlare och säljs ofta under någon av sina synonymer:
- Echinocactus pentlandii Hook. 1844
- Echinopsis pentlandii (Hook.) Salm-Dyck ex A.Dietrich 1846
- Lobivia pentlandii (Hook.) Britton & Rose 1922
- Echinopsis scheeri Salm-Dyck 1850
- Lobivia scheeri (Salm-Dyck) Rausch 1992
- Lobivia boliviensis Britton & Rose 1922
- Lobivia higginsiana Backeb. 1933
- Lobivia wegheiana Backeb. 1933
- Echinopsis hardeniana Boed. 1935
- Lobivia hardeniana (Boed.) Boed. ex Backeb. & F.M.Knuth 1935
- Echinopsis pentlandii subsp. hardeniana (Boed. ex Backeb. & F.M.Knuth) G.Navarro 1996
- Lobivia argentea Backeb. 1935
- Lobivia leucorhodon Backeb. 1935
- Lobivia leucoviolacea Backeb. 1935
- Lobivia raphidacantha Backeb. 1935
- Lobivia varians Backeb. 1935
- Lobivia schneideriana Backeb. 1937
- Lobivia aculeata Buining 1941
- Lobivia lauramarca Rauh & Backeb. 1957
- Lobivia brunneo-rosea Backeb. 1957
- Lobivia titicasensis Cardenas 1959
- Lobivia aurantiaca Backeb. 1959 nom. inval.
- Lobivia johnsoniana Backeb. 1959
- Lobivia multicostata Backeb. 1963 nom. inval.
- Lobivia larae Cardenas 1964
- Echinopsis pentlandii subsp. larae (Cardenas) G.Navarro 1996
- Lobivia omasuyana Cardenas 1965
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Edward F. Anderson, The Cactus Family (Timber Press, 2001) ISBN 0-88192-498-9
- Mats Winberg, Succseed http://www.succseed.com/
- Jens Corneliuson, Växternas namn, vetenskapliga växtnamns etymologi Wahlström & Widstrand 1997 ISBN 91-46-17679-9
- Joseph Barclay Pentland http://en.wikipedia.org/wiki/Joseph_Barclay_Pentland