Tapiola (Sibelius)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tapiola är en symfonisk dikt (op. 112) av Jean Sibelius. Komponerad 1925 och framförd första gången 26 december 1926 i New York.

Verket handlar om Tapio, en skogsande som förekommer i det finländska eposet Kalevala. Sibelius har själv skrivit in i partituret en dikt som vägledning:

"Nordens dystra skogar breder ut sig, gamla, hemlighetsfulla, i yra drömmar. Djupt i skogen bor skogsguden, och skogens andar driver sitt hemliga spel, dolda i mörkret."

Tapiola var Sibelius sista större orkesterverk.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Musiklexikon. AB Kulturhistoriska Förlagen Göteborg. 1982