Tegskifte

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bild av tegskiftad jord med de många åkerremsor som varje bonde hade att bruka

Tegskifte var den skiftesform som tidigare tillämpades i stora delar av Europa och i Sverige (i Sverige fram till Storskiftesreformen 1749). Tegskiftet innebar att varje gård i en by tilldelades var sin del i alla byns åkrar. Skiftet gjorde att alla gårdar fick lika stor del av varje mark-, jordslag och jordmån. Skiftet hade som grundprincip att ingen gård skulle gynnas mer än andra och att total rättvisa skulle råda mellan en bys gårdar. Skiftesformen fungerade relativt bra under tidig tid men vartefter befolkningen ökade och gårdarna runt om i landet skiftades mer och mer mellan gårdsbarnen, ofta i många generationer, blev tegskiftet med tiden mycket opraktiskt. Ett stort problem var att avgöra hur stor del av en åker som fick brukas av varje bonde, då tegen ofta endast var en eller ett par meter breda. Ett annat problem var den stora arbetsmängd som krävdes för att förflytta sig och sina redskap mellan varje teg. Tegskiftet ledde i praktiken till att åkrarna ofta brukades kollektivt av byns bönder.

Med tiden blev tegskiftet så ineffektivt att statsmakten såg sig tvungen att genomföra de stora jordreformer som genomdrevs under 1700-talet och början av 1800-talet. Någon tvingande nationell jordreform genomfördes dock aldrig utan både storskiftet och det laga skiftet byggde på skiftesanmälan från åtminstone en av byns bönder. Hade en bonde gjort en sådan anmälan var resten av byns bönder tvungna att medverka i skiftet, vilket ofta bidrog till osämja mellan bybor. Detta gjorde dels att många bönder kände sig missgynnade jämfört med tegskiftet, då vissa i.o.m. det nya systemet kunde erhålla de åkrar med god jordkvalitet och växtbarhet medan andra helt kunde tillskiftas magrare jord. Det gjorde även dels att många byar i de stora slättlandskapen splittrades då bönderna blev tvungna att flytta sina boningshus, ut från byn, till sina nya mer sammanhängande ägor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk fastighetsrättshistoria, Sundell, Jan-Olof, 1u, 2007, Stockholm

Se även[redigera | redigera wikitext]