Telefonkiosk

Telefonkiosk är en liten kur med en telefon på allmän plats, vid torg eller på annat trafikerat ställe, från vilken allmänheten mot avgift kan utväxla telefonsamtal. Som betalningsmedel används telefonkort, kontokort eller mynt.

Historia

Telefonkiosker med telefonautomat började i slutet av 1800-talet placeras ut för att ett större antal skulle kunna använda sig av telefonnätet. I Berlin började man använda "offentliga fjärrsamtalsplatser" 1881. Det rörde sig då inte om kiosker utan telefonerna installerades i postkontor och offentliga inrättningar, till exempel restauranger. Den första riktiga telefonkiosken började användas i London 1903. I Storbritannien lanserades den klassiska Red telephone box av General Post Office 1924. I bland annat Storbritannien, Tyskland och Sverige utvecklades telefonkioskerna av de statliga telefonbolagen som senare delats upp och helt eller delvis privatiserats.

Kioskernas utförande har varierat genom åren och moderniserats. Den klassiska brittiska modellen ersattes till exempel under 1960-talet av en modern kantig variant med stora glasytor. I Sverige kom liknande modeller i Televerkets orangea färg under samma period. Materialet har också skiftat, de tidiga kioskerna tillverkades i trä och senare i material som stål samt betong. Under 1960- och 1970-talet började de tillverkas i hårdplast. Under 1980-talet inleddes en omställning av telefonkioskernas betalsystem från mynt till telefonkort. I Västtyskland och Sverige kom även nya handikappanpassade modeller.^[1]

Kioskernas färger har också varierat. I Sverige kom från 1959 kioskerna att gå i så kallad televerksorange vilket senare övergivits. I Tyskland var tidigare Postens gula färg (Postgelb) den som användes, idag är det Deutsche Telekoms magenta tillsammans med grått och vitt. Gemensamt för de tidigare färgerna, inklusive den brittiska röda, är att de ska vara väl synliga.

Fram till 1980-talet ökade antalet telefonkiosker, men som en följd av det ökade antalet telefoner i privata hushåll i kombination med mobiltelefonin under 1980-talet och framåt har antalet minskat drastiskt.

Telefonkiosker i Sverige

Sveriges första telefonkiosk sattes upp i Stockholm på 1890-talet.^[2] På 1980-talet fanns över 44 000 telefonkiosker i landet,^[2] men antalet minskade därefter i takt med att mobiltelefoner blev allt vanligare. År 2010 fanns bara 2 700 telefonkiosker kvar.^[2] Vandalisering av telefonkiosker var ett problem i sådan omfattning att dåvarande Televerket på 1980-talet startade en kampanj vid namn Stoppa sabbet, i syfte att försöka motverka problemet med vandalisering.

Mobiltelefonen är numera så vanlig att telefonautomaterna förlorat sin betydelse och 2015 tog Telia den sista telefonautomaten ur drift.^[3] Den 3 december 2015 försvann, efter 130 år, den allra sista telefonkiosken i Sverige, i Uppsala.^[4]